Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med schizofreni

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med schizofreni
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning (med eller utan tillägg)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Åtgärden har samma prioritering som rådgivande samtal med tillägg (rad 168). Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med schizofreni. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt (rad 78). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt (rad 78).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av rådgivande samtal med särskild uppföljning vid otillräcklig fysisk aktivitet specifikt för vuxen med schizofreni.
  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen generellt ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en ökning av den fysiska aktivitetsnivån som är större jämfört med rådgivande samtal utan särskild uppföljning (måttlig evidensstyrka).

Personer med schizofreni har en större risk än befolkningen i övrigt att drabbas av vissa hälsoproblem, som exempelvis metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom [1]. Dock saknas studier om metoder för att främja fysisk aktivitet hos personer med schizofreni. Vid en systematisk litteratursökning återfanns endast 2 översikter [2-3] och 1 pilotstudie [4] som undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och grundsjukdomen (schizofreni eller annan kronisk psykossjukdom).

Däremot har rådgivande samtal med särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt studerats i 3 randomiserade kontrollerade studier, redovisade i en systematisk litteraturgenomgång av SBU år 2007 [5]. Alla 3 studier visar en större ökning av den fysiska aktivitetsnivån i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Saha, S, Chant, D, McGrath, J. A systematic review of mortality in schizophrenia: is the differential mortality gap worsening over time? Arch Gen Psychiatry. 2007; 64(10):1123-31.
  2. Ellis, N, Crone, D, Davey, R, Grogan, S. Exercise interventions as an adjunct therapy for psychosis: a critical review. Br J Clin Psychol. 2007; 46(Pt 1):95-111.
  3. Faulkner, G, & Biddle, S. Exercise as an adjunct treatment for schizophrenia. A review of the literature. Journal of Mental health. 1999; (5):441-57.
  4. Beebe, LH, Tian, L, Morris, N, Goodwin, A, Allen, SS, Kuldau, J. Effects of exercise on mental and physical health parameters of persons with schizophrenia. Issues Ment Health Nurs. 2005; 26(6):661-76.
  5. The Swedish Council on Technology Assessment in Health C, TSCTAH. Methods of Promoting Physical Activity - A Systematic Review. 2007.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46