Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med schizofreni

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med schizofreni
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med tillägg

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Åtgärden har samma prioritering som rådgivande samtal med särskild uppföljning (rad 169). Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med schizofreni. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt (rad 76, 77). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt (rad 76, 77).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av rådgivande samtal med tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet specifikt för vuxen med schizofreni.
  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen generellt ger rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet en större ökning av andelen som ökar sin fysiska aktivitetsnivå, andelen som uppnår rekommenderad nivå av fysisk aktivitet och antalet tillfällen av fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet jämfört med mindre omfattande rådgivning utan skriftlig ordination, eller ingen åtgärd (måttlig–hög evidensstyrka).
  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen generellt ger rådgivande samtal med tillägg av stegräknare en ökning av antalet steg per dag som är större jämfört med kontrollgrupp som använt förseglade stegräknare (hög evidensstyrka).

Personer med schizofreni har en större risk än befolkningen i övrigt att drabbas av vissa hälsoproblem, som exempelvis metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom [1]. Dock saknas studier om metoder för att främja fysisk aktivitet hos personer med schizofreni. Vid en systematisk litteratursökning återfanns endast 2 översikter [2-3] och 1 pilotstudie [4] som undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och grundsjukdomen (schizofreni eller annan kronisk psykossjukdom).

Däremot har rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination till personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt studerats i 12 randomiserade kontrollerade studier sammanställda i en systematisk översikt [5]. I 6 av de 12 studierna fann man en statistiskt säkerställd större ökning av den fysiska aktiviteten efter minst 6 månader jämfört med kontrollgrupperna, som fått mindre omfattande rådgivning utan skriftlig ordination, eller ingen åtgärd. Man såg också att en högre andel nådde upp till rekommenderade nivåer för fysisk aktivitet. Resultaten i översikten har senare bekräftats i ytterligare några randomiserade studier [6-7]. Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare har studerats i 8 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 277 patienter, som sammanställts i en systematisk översikt [8]. I alla de 8 studierna sågs en större ökning av antalet steg i interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Den genomsnittliga ökningen av antalet steg var 2 491 (konfidensintervall 1 098–3 885) fler steg per dag jämfört med kontrollpatienterna.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Saha, S, Chant, D, McGrath, J. A systematic review of mortality in schizophrenia: is the differential mortality gap worsening over time? Arch Gen Psychiatry. 2007; 64(10):1123-31.
  2. Ellis, N, Crone, D, Davey, R, Grogan, S. Exercise interventions as an adjunct therapy for psychosis: a critical review. Br J Clin Psychol. 2007; 46(Pt 1):95-111.
  3. Faulkner, G, & Biddle, S. Exercise as an adjunct treatment for schizophrenia. A review of the literature. Journal of Mental health. 1999; (5):441-57.
  4. Beebe, LH, Tian, L, Morris, N, Goodwin, A, Allen, SS, Kuldau, J. Effects of exercise on mental and physical health parameters of persons with schizophrenia. Issues Ment Health Nurs. 2005; 26(6):661-76.
  5. Sorensen, JB, Skovgaard, T, Puggaard, L. Exercise on prescription in general practice: a systematic review. Scand J Prim Health Care. 2006; 24(2):69-74.
  6. Aittasalo, M, Miilunpalo, S, Kukkonen-Harjula, K, Pasanen, M. A randomized intervention of physical activity promotion and patient self-monitoring in primary health care. Prev Med. 2006; 42(1):40-6.
  7. Lawton, BA, Rose, SB, Elley, CR, Dowell, AC, Fenton, A, Moyes, SA. Exercise on prescription for women aged 40-74 recruited through primary care: two year randomised controlled trial. BMJ. 2008; 337:a2509.
  8. Bravata, DM, Smith-Spangler, C, Sundaram, V, Gienger, AL, Lin, N, Lewis, R, et al. Using pedometers to increase physical activity and improve health: a systematic review. JAMA. 2007; 298(19):2296-304.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46