Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad, att åtgärden har måttlig effekt men att kostnaden per QALY är måttlig till hög.

Kommentar

Åtgärden är inte bättre än de alternativa åtgärderna rådgivande samtal med tillägg (se Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen och Rådgivande samtal med tillägg vid tillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression) eller rådgivande samtal med särskild uppföljning (se Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen och Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression), och har sämre kostnadseffektivitet. Dock saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med depression. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet specifikt för vuxen med depression.
  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större andel som ökat sin fysiska aktivitetsnivå jämfört med sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka).

Studier tyder på att fysisk träning vid depression kan ha en antidepressiv effekt [1-6]. Dock saknas studier av tillräckligt god kvalitet om metoder för att främja fysisk aktivitet hos personer med depression eller annan förstämningssjukdom. Vid en systematisk litteratursökning återfanns flera studier där man undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och grundsjukdomen, det vill säga huruvida fysisk träning leder till en förbättring av depressionen [1-6]. Studierna redovisar dock inte metoder för att främja fysisk aktivitet hos personer med depression.

Däremot fann SBU vid en systematisk litteraturgenomgång 14 randomiserade kontrollerade studier för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt, där teoribaserad beteendeintervention jämfördes med vanligt omhändertagande (12 studier), enkla råd (1 studie) eller enstaka kunskapsinsats (1 studie). I 9 av de 14 studierna påvisades signifikant ökad fysisk aktivitet i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen, medan man i övriga 5 studier inte kunde notera någon skillnad mellan grupperna [7].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Blumenthal, JA, Babyak, MA, Moore, KA, Craighead, WE, Herman, S, Khatri, P, et al. Effects of exercise training on older patients with major depression. Arch Intern Med. 1999; 159(19):2349-56.
  2. Babyak, M, Blumenthal, JA, Herman, S, Khatri, P, Doraiswamy, M, Moore, K, et al. Exercise treatment for major depression: maintenance of therapeutic benefit at 10 months. Psychosom Med. 2000; 62(5):633-8.
  3. Timonen, L, Rantanen, T, Timonen, TE, Sulkava, R. Effects of a group-based exercise program on the mood state of frail older women after discharge from hospital. Int J Geriatr Psychiatry. 2002; 17(12):1106-11
  4. Mead, GE, Morley, W, Campbell, P, Greig, CA, McMurdo, M, Lawlor, DA. Exercise for depression. Cochrane Database Syst Rev. 2008; (4):CD004366.
  5. Blumenthal, JA, Babyak, MA, Doraiswamy, PM, Watkins, L, Hoffman, BM, Barbour, KA, et al. Exercise and pharmacotherapy in the treatment of major depressive disorder. Psychosom Med. 2007; 69(7):587-96.
  6. Mather, AS, Rodriguez, C, Guthrie, MF, McHarg, AM, Reid, IC, McMurdo, ME. Effects of exercise on depressive symptoms in older adults with poorly responsive depressive disorder: randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2002; 180:411-5.
  7. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, 2007. Metoder för att främja fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. 2007.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46