Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid otillräcklig fysisk aktivitet som har bättre effekt (se Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen Rådgivande samtal med tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression och Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression). Dock saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med depression. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt (se Rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet specifikt för vuxen med depression.
  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen generellt ger rådgivande samtal en ökning av den fysiska aktivitetsnivån som är större jämfört med enkla råd, sedvanlig vård eller ingen åtgärd (måttlig evidensstyrka).

Studier tyder på att fysisk träning vid depression kan ha en antidepressiv effekt [1-6]. Dock saknas studier av tillräckligt god kvalitet om metoder för att främja fysisk aktivitet hos personer med depression eller annan förstämningssjukdom. Vid en systematisk litteratursökning återfanns flera studier där man undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och grundsjukdomen, det vill säga huruvida fysisk träning leder till en förbättring av depressionen [1-6]. Studierna redovisar dock inte metoder för att främja fysisk aktivitet hos personer med depression.

Däremot har 3 randomiserade kontrollerade studier [7-9] med personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt visat en kliniskt relevant och statistiskt signifikant större ökning av den fysiska aktivitetsnivån efter rådgivande samtal jämfört med inga rådgivande samtal alls, enkla råd eller sedvanlig vård. Effekten varierar mellan 26 och 43 procents större ökning.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Blumenthal, JA, Babyak, MA, Moore, KA, Craighead, WE, Herman, S, Khatri, P, et al. Effects of exercise training on older patients with major depression. Arch Intern Med. 1999; 159(19):2349-56.
  2. Babyak, M, Blumenthal, JA, Herman, S, Khatri, P, Doraiswamy, M, Moore, K, et al. Exercise treatment for major depression: maintenance of therapeutic benefit at 10 months. Psychosom Med. 2000; 62(5):633-8.
  3. Timonen, L, Rantanen, T, Timonen, TE, Sulkava, R. Effects of a group-based exercise program on the mood state of frail older women after discharge from hospital. Int J Geriatr Psychiatry. 2002; 17(12):1106-11.
  4. Mead, GE, Morley, W, Campbell, P, Greig, CA, McMurdo, M, Lawlor, DA. Exercise for depression. Cochrane Database Syst Rev. 2008; (4):CD004366.
  5. Blumenthal, JA, Babyak, MA, Doraiswamy, PM, Watkins, L, Hoffman, BM, Barbour, KA, et al. Exercise and pharmacotherapy in the treatment of major depressive disorder. Psychosom Med. 2007; 69(7):587-96.
  6. Mather, AS, Rodriguez, C, Guthrie, MF, McHarg, AM, Reid, IC, McMurdo, ME. Effects of exercise on depressive symptoms in older adults with poorly responsive depressive disorder: randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2002; 180:411-5.
  7. Petrella, RJ, Koval, JJ, Cunningham, DA, Paterson, DH. Can primary care doctors prescribe exercise to improve fitness? The Step Test Exercise Prescription (STEP) project. Am J Prev Med. 2003; 24(4):316-22.
  8. Ortega-Sanchez, R, Jimenez-Mena, C, Cordoba-Garcia, R, Munoz-Lopez, J, Garcia-Machado, ML, Vilaseca-Canals, J. The effect of office-based physician's advice on adolescent exercise behavior. Prev Med. 2004; 38(2):219-26.
  9. Grandes, G, Sanchez, A, Sanchez-Pinilla, RO, Torcal, J, Montoya, I, Lizarraga, K, et al. Effectiveness of physical activity advice and prescription by physicians in routine primary care: a cluster randomized trial. Arch Intern Med. 2009; 169(7):694-701.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46