Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med ischemisk hjärtsjukdom

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med ischemisk hjärtsjukdom
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden endast tycks ha liten effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid otillräcklig fysisk aktivitet som har bättre effekt (se Rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med ischemisk hjärtsjukdom och Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med ischemisk hjärtsjukdom).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med ischemisk hjärtsjukdom tycks kvalificerat rådgivande samtal inte ha någon effekt på den fysiska aktivitetsnivån jämfört med sedvanlig vård (låg–måttlig evidensstyrka).

Kvalificerat rådgivande samtal för patienter med ischemisk hjärtsjukdom har studerats i 2 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 406 patienter. I den ena studien [1] fick både interventions- och kontrollgrupp fysisk träning 1 gång i veckan under 1 års tid. Utöver detta fick interventionsgruppen även problembaserad utbildning i grupp vid 13 tillfällen under 1 år. Studien visade ingen skillnad i fysisk aktivitetsnivå mellan interventions- och kontrollgrupp. En möjlig anledning kan vara den mycket omfattande åtgärd (fysisk träning) som kontrollgruppen fick.

I den andra studien [2] deltog 240 patienter som genomgått en 3–4 veckor lång hjärtrehabilitering. Vid rehabiliteringen deltog samtliga patienter i fy-sisk träning 3–5 gånger i veckan. Vid utskrivning fick de rekommendationer om att ägna sig åt ansträngande fysisk aktivitet, öka sin generella fysiska aktivitetsnivå och delta i träningsgrupper. Patienterna i de 2 interventionsgrupperna deltog även i en planeringsgrupp vid ett tillfälle innan utskrivning. De fick då en broschyr till hjälp att formulera planer för fortsatt fysisk aktivitet, och för att identifiera och hantera hinder för fysisk aktivitet. En av interventionsgrupperna fick utöver detta en dagbok via e-post varje vecka i 6 veckor, där de skulle fylla i huruvida de handlat i enlighet med sin plan. Studien visar att patienter som strukturerat planerar sin fortsatta fysiska aktivitet är mer fysiskt aktiva jämfört med en kontrollgrupp som får sedvanlig vård. Effekten förstärks ytterligare av dagbok. Skillnaderna är dock inte signifikanta jämfört med kontrollgruppen.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Tingstrom, P, Ekelund, U, Kamwendo, K, Bergdahl, B. Effects of a problem-based learning rehabilitation program on physical activity in patients with coronary artery disease. J Cardiopulm Rehabil. 2006; 26(1):32-8.
  2. Sniehotta, FF, Scholz, U, Schwarzer, R, Fuhrmann, B, Kiwus, U, Voller, H. Long-term effects of two psychological interventions on physical exercise and self-regulation following coronary rehabilitation. Int J Behav Med. 2005; 12(4):244-55.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46