Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med diabetes

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med diabetes
  • Åtgärd: Fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad, att åtgärden har måttlig effekt men att evidensstyrkan är låg.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid otillräcklig fysisk aktivitet hos personer med diabetes som har bättre effekt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med diabetes).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med diabetes kan fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram leda till ökad fysisk aktivitet (låg evidensstyrka).

Regelbunden fysisk träning vid typ 2-diabetes påverkar positivt såväl insulinkänsligheten som andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis blodfettsprofil och blodtryck. Detta är av stor betydelse eftersom risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom är tre- till fyrfaldigt ökad vid diabetessjukdom.

Vid en systematisk litteratursökning återfanns inga översikter eller enskilda studier som inkluderat enbart personer med högt blodtryck, däremot återfanns en studie som inkluderade 151 patienter behandlade inom primärvården med diabetes typ 2 (28 procent), högt blodtryck (66 procent), fetma (43 procent) och/eller dyslipidemi (22 procent) [1].

Patienter i interventionsgruppen erbjöds övervakad gruppträning 40–60 minuter (stavgång, intervallträning på motionscykel, cirkelträning, vattengymnastik) ledd av sjukgymnast på vårdcentralen 3 gånger per vecka under 3 månader. Utöver detta genomfördes 6 uppföljningsmöten under nästkommande 9 månader, sedan 4 uppföljningar under det andra året och ytterligare 2 uppföljningar tredje året. Dessa uppföljande möten syftade till att öka kunskapen om livsstil och hälsa, uppmuntra till livsstilsförändringar, erbjuda socialt stöd och underlätta följsamhet till intervention. Deltagarna uppmanades att försöka nå 30 minuters fysisk aktivitet dagligen. Kontrollgruppen fick muntliga och skriftliga standardråd om hälsosamma levnadsvanor, inklusive fysisk aktivitet och mat, i direkt anslutning till baslinjemätning.

Efter 3 år var 70 procent i båda grupperna aktiva med vardagsmotion åtminstone 30 minuter per dag, men andelen som var måttligt eller mycket fysiskt aktiva hade ökat från 42 till 59 procent i interventionsgruppen och minskat från 49 till 43 procent i kontrollgruppen. Andelen som bedrev strukturerad träning minst 30 minuter per dag hade ökat från 11 till 28 procent i interventionsgruppen. Det är dock oklart hur mätningen av den fysiska aktiviteten skett och det finns vissa oklarheter i redovisningen av resultaten. Eftersom studien inkluderar personer med flera olika tillstånd finns också en viss osäkerhet vad gäller överförbarheten till varje specifikt tillstånd.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Eriksson, MK, Franks, PW, Eliasson, M. A 3-year randomized trial of lifestyle intervention for cardiovascular risk reduction in the primary care setting: the Swedish Bjorknas study. PLoS One. 2009; 4(4):e5195.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46