Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Åtgärden har samma prioritering som Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen och Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen ger rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination en större ökning av andelen som ökar sin fysiska aktivitetsnivå, andelen som uppnår rekommenderad nivå av fysisk aktivitet och antalet tillfällen av fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet jämfört med mindre omfattande rådgivande samtal utan skriftlig ordination, eller ingen åtgärd (måttlig–hög evidensstyrka).

Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination har studerats i 12 randomiserade kontrollerade studier sammanställda i en systematisk översikt [1]. Studierna inkluderade patienter i primärvård, och rådgivande samtal och ordination genomfördes av primärvårdspersonal. Eftersom studierna hade olika definitioner av fysisk aktivitet, skilda metoder för att mäta fysisk aktivitet och olika kontrollgrupper var det inte möjligt att genomföra någon metaanalys. I 6 av de 12 granskade studierna fann man en statistiskt säkerställd större ökning av den fysiska aktiviteten efter minst 6 månader jämfört med kontrollgrupperna, som fått mindre omfattande rådgivande samtal utan skriftlig ordination, eller ingen åtgärd. Man såg också att en högre andel nådde upp till rekommenderade nivåer för fysisk aktivitet. I 3 studier där man studerat den maximala syreupptagningsförmågan (VO2-max) ökade den med 5–10 procent mer jämfört med kontrollpatienter, som fått mindre omfattande rådgivande samtal.

Resultaten i denna översikt har senare bekräftats i ytterligare några randomiserade studier [2-3], varav en multicenterstudie genomförd i Finland, som har ett sjukvårdssystem likt det svenska. I den finska studien [2] deltog 24 enheter (16 i primärvård och 8 inom företagshälsovård). Hälften av de 67 deltagande läkarna randomiserades till interventionsgrupp. Läkarna i interventionsgruppen skulle inom ramen för ordinarie besök ge råd om fysisk aktivitet under 5–10 minuter, och lämna en skriftlig ordination till patienten. Den skriftliga ordinationen innebar en överenskommelse om en aktivitetsplan med personliga mål, stöd för att identifiera hinder, lämpliga aktiviteter samt en överenskommelse om uppföljningsbesök. Ordinationen kunde också vid behov användas som remiss till en sjukgymnast, sjuksköterska eller ”motionsspecialist” för ytterligare stöd. Läkare som randomiserades till kontrollgrupp uppmanades att behandla sina patienter enligt ”usual care”. Den fysiska aktivitetsnivån hos patienterna mättes med hjälp av ett internationellt validerat frågeformulär (IPAQ). Det totala antalet motionstillfällen ökade med 1 gång per vecka mer i interventionsgruppen efter 2 månader, men skillnaden var inte signifikant efter 6 månader (p = 0,07). Även antalet motionstillfällen med minst måttlig intensitet ökade med närmare 1 gång per vecka mer, och skillnaden var signifikant efter såväl 2 som 6 månader.

I en annan studie [3] deltog 1 089 kvinnliga primärvårdspatienter i åldern 40–74 år, som inte uppfyllde rekommendationen att vara fysiskt aktiv med en intensitet motsvarande en rask promenad minst 30 minuter per dag under minst 5 dagar i veckan. Hälften av deltagarna randomiserade till att få rådgivande samtal (7–13 minuter) av distriktsläkare eller sköterska om att öka sin fysiska aktivitet för att försöka nå rekommendationen. De fick också en skriftlig ordination (”green prescription”), som faxades till en kommunal motionsrådgivare som gav kort telefonstöd (5 samtal) under 9 månader med förslag på lämpliga aktiviteter, stöd för att sätta personliga mål och hur man övervinner hinder. Ett uppföljande sköterskebesök genomfördes efter 6 månader. För kontrollgruppen tillämpades sedvanlig vård. Efter 12 månader var andelen som uppnådde rekommenderad nivå för fysisk aktivitet 43 procent i interventionsgruppen och 30 procent i kontrollgruppen, vilket motsvarar 43 procents skillnad (oddskvot 1,73, konfidensintervall 1,33–2,23). Efter 24 månader var det 18 procent fler som klarade rekommendationerna i in-terventionsgruppen (oddskvot 1,33, konfidensintervall 1,03–1,71).

Hälsoekonomisk bedömning

Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination för vuxna med otillräcklig fysisk aktivitet medför enligt Socialstyrelsens skattning en låg kostnad per QALY jämfört med sedvanlig behandling respektive rådgivande samtal utan tillägg (skattad). Skattningen är säker.

Referenser

  1. Sorensen, JB, Skovgaard, T, Puggaard, L. Exercise on prescription in general practice: a systematic review. Scand J Prim Health Care. 2006; 24(2):69-74.
  2. Aittasalo, M, Miilunpalo, S, Kukkonen-Harjula, K, Pasanen, M. A randomized intervention of physical activity promotion and patient self-monitoring in primary health care. Prev Med. 2006; 42(1):40-6.
  3. Lawton, BA, Rose, SB, Elley, CR, Dowell, AC, Fenton, A, Moyes, SA. Exercise on prescription for women aged 40-74 recruited through primary care: two year randomised controlled trial. BMJ. 2008; 337:a2509.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46