Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med högt blodtryck

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med högt blodtryck
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning (med eller utan tillägg)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Tillståndets svårighetsgrad är något större än för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med högt blodtryck kan rådgivande samtal med särskild uppföljning ge en större ökning av den fysiska aktivitetsnivån än sedvanlig vård (låg evidensstyrka).

Högt blodtryck är den viktigaste modifierbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet. Förekomsten ökar i de flesta länder och livsstilsfaktorer anses ha avgörande betydelse. Framför allt är övervikt, fysisk inaktivitet samt ökat saltintag av betydelse. Som enskild riskfaktor uppskattas fysisk inaktivitet stå för 5–13 procent av hypertoniutvecklingen.

Rådgivande samtal med särskild uppföljning till patienter med högt blodtryck har studerats i 2 randomiserade kontrollerade studier, med sammanlagt 1 450 patienter. I den ena studien [1] var interventionen mycket omfattande, med 5 heldagar på rehabiliteringsanläggning, följt av ytterligare 4 heldagar (vid 2 tillfällen). Dagarna inkluderade diskussion, test, grupparbete, praktisk träning och skriftligt material. Kontrollgruppen fick sedvanlig vård. Efter 12 månader var andelen som ökat sin fysiska aktivitetsnivå 39 procent i interventionsgruppen, jämfört med 28 procent i kontrollgruppen. Andelen som var fysiskt aktiva minst 3 gånger per vecka var 9,5 procent, jämfört med 0,6 procent i kontrollgruppen.

I den andra studien [2] fick både kontroll- och interventionsgrupper 30 minuters rådgivande samtal om kost och fysisk aktivitet vid 2 tillfällen. De 2 interventionsgrupperna (som fick olika kostråd) fick utöver detta 14 gruppmöten och 4 individuella möten de första 6 månaderna, och därefter månatliga gruppmöten kompletterade med 3 individuella möten. Interventionsgrupperna fyllde även i en dagbok. Efter 18 månader var det ingen skillnad i daglig energiförbrukning mellan de båda interventionsgrupperna och kontrollgruppen.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Mattila, R, Malmivaara, A, Kastarinen, M, Kivela, SL, Nissinen, A. Effectiveness of multidisciplinary lifestyle intervention for hypertension: a randomised controlled trial. J Hum Hypertens. 2003; 17(3):199-205.
  2. Elmer, PJ, Obarzanek, E, Vollmer, WM, Simons-Morton, D, Stevens, VJ, Young, DR, et al. Effects of comprehensive lifestyle modification on diet, weight, physical fitness, and blood pressure control: 18-month results of a randomized trial. Ann Intern Med. 2006; 144(7):485-95.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46