Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen som har bättre effekt (Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen och Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen ger rådgivande samtal en större ökning av den fysiska aktivitetsnivån än enkla råd, sedvanlig vård eller ingen åtgärd (hög evidensstyrka).

Rådgivande samtal till vuxna som är otillräckligt fysiskt aktiva har studerats i 3 randomiserade kontrollerade studier, med totalt 5 013 patienter [1-3].

I en kanadensisk studie [1] med 284 personer undersöktes effekten av rådgivande samtal om fysisk aktivitet från distriktsläkare vid 4 primärvårdscenter. Undersökningen vände sig till äldre (> 65 år) fysiskt inaktiva patienter utan allvarliga medicinska problem. Efter att ha genomgått en basal undersökning beräknades kondition och VO2-max (det vill säga maximal syreupptagningsförmåga) för samtliga deltagare. Interventionsgruppen fick därefter rådgivande samtal under i genomsnitt 12 minuter. Rådgivningen bestod av information om fördelar med fysisk aktivitet, samt råd om att träna på en belastning motsvarande 75 procent av VO2-max minst 3 gånger per vecka. De fick även en lista över tillgängliga träningsanläggningar samt en dagbok för notering av genomförd träning. Kontrollgruppen fick information om fördelar med fysisk aktivitet och allmänna råd om fysisk aktivitet under i genomsnitt 7 minuter. Aktuella riktlinjer, en lista över tillgängliga träningsanläggningar och en träningsdagbok delades ut. Effekten utvärderades efter 6 månader, via träningsdagböckerna. Då var andelen deltagare som nådde upp till minst rekommenderad träningsdos 76 procent i interventionsgruppen och 61 procent i kontrollgruppen (oddskvot 2,07, konfidensintervall 1,14–3,75). Efter 12 månader var andelen 71 procent i interventionsgruppen och 56 procent i kontrollgruppen (oddskvot 1,89, konfidensintervall 1,07–3,35).

I en spansk randomiserad kontrollerad studie [2], med 448 yngre relativt friska personer i åldern 12–21 år, fick hälften av deltagarna rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet i 5–10 minuter i samband med besök hos sin familjeläkare. Innan rådgivningen mättes samtliga deltagares aktivitetsvanor med hjälp av ett frågeformulär. Råden till interventionsgruppen varierade med utgångspunkt från individens aktuella aktivitetsnivå. Rådgivningen följdes upp efter 6 månader med förnyad mätning, och nya råd gavs baserade på den nya aktivitetsnivån. Kontrollgruppen fick fylla i samma frågeformulär om sin fysiska aktivitet i samband med första besöket och efter 6 månader, men fick inga råd om fysisk aktivitet. Efter 6 månader var andelen som var fysiskt aktiva minst 3 gånger per vecka i minst 30 minuter per dag 37 procent större i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (oddskvot 1,67, konfidensintervall 1,09–2,57). För båda grupperna gjordes en ny mätning av fysisk aktivitet efter 12 månader. Då var andelen 43 procent större.

I en annan stor spansk studie [3] randomiserades 56 familjeläkare vid 11 primärvårdscenter till interventions- eller kontrollgrupp. Till familjeläkarna i interventionsgruppen rekryterades 2 248 fysiskt inaktiva patienter i åldern 20–80 år, och till läkarna i kontrollgruppen rekryterades 2 069 fysiskt inaktiva patienter i samma ålder. Deltagarna i interventionsgruppen fick rådgi-vande samtal (i 15 minuter) om att öka sin fysiska aktivitet enligt ett webbaserat program, samt skriftligt informationsmaterial. För dem som önskade erbjöds dessutom ytterligare 15 minuters rådgivande samtal med skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Deltagarna i kontrollgruppen fick standardbehandling enligt respektive läkares vanliga rutiner. Effekten av rådgivningen följdes upp efter 6 månader med hjälp av ”7-Day Physical Acitivity Recall” (PAR). Andelen som nådde upp till rekommenderad nivå för fysisk aktivitet (vilket var måttlig fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag minst 5 dagar per vecka, eller intensiv fysisk aktivitet minst 20 minuter per dag minst 3 dagar per vecka) var då 26 procent större i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (oddskvot 1,32, konfidensintervall 1,12–1,55).

Sammanfattningsvis visar alla 3 studier en kliniskt relevant och statistiskt signifikant större ökning av den fysiska aktivitetsnivån jämfört med ingen rådgivning alls, enkla råd eller sedvanlig vård. Effekten varierar mellan 26 och 43 procents större ökning. Effekten av rådgivningen kan vara underskattad, eftersom även patienterna i kontrollgruppen varit föremål för någon form av intervention i 2 av studierna. Även själva mätningen av fysisk aktivitetsnivå har visat sig kunna leda till ökad fysisk aktivitet [4-5], vilket betyder att effekten kan vara ytterligare underskattad.

Hälsoekonomisk bedömning

Rådgivande samtal för vuxna patienter med otillräcklig fysisk aktivitet medför enligt Socialstyrelsens skattning en låg kostnad per QALY jämfört med sedvanlig behandling (skattad). Skattningen är säker.

Referenser

  1. Petrella, RJ, Koval, JJ, Cunningham, DA, Paterson, DH. Can primary care doctors prescribe exercise to improve fitness? The Step Test Exercise Prescription (STEP) project. Am J Prev Med. 2003; 24(4):316-22.
  2. Ortega-Sanchez, R, Jimenez-Mena, C, Cordoba-Garcia, R, Munoz-Lopez, J, Garcia-Machado, ML, Vilaseca-Canals, J. The effect of office-based physician's advice on adolescent exercise behavior. Prev Med. 2004; 38(2):219-26.
  3. Grandes, G, Sanchez, A, Sanchez-Pinilla, RO, Torcal, J, Montoya, I, Lizarraga, K, et al. Effectiveness of physical activity advice and prescription by physicians in routine primary care: a cluster randomized trial. Arch Intern Med. 2009; 169(7):694-701.
  4. Aittasalo, M, Miilunpalo, S, Kukkonen-Harjula, K, Pasanen, M. A randomized intervention of physical activity promotion and patient self-monitoring in primary health care. Prev Med. 2006; 42(1):40-6.
  5. van Sluijs, EM, van Poppel, MN, Twisk, JW, van Mechelen, W. Physical activity measurements affected participants' behavior in a randomized controlled trial. J Clin Epidemiol. 2006; 59(4):404-11.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46