Om åtgärderna i riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder

Merparten av åtgärderna i riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder består av någon form av rådgivning eller samtal, som syftar till att stödja en förändring av levnadsvanor. Övriga åtgärder i riktlinjerna är tillägg till rådgivning eller samtal. Här kan du läsa om hur vi har definierat de olika åtgärdsnivåerna.

Innehåll:

Övergripande åtgärdsnivåer

Enkla råd

Åtgärden enkla råd innebär att hälso- och sjukvårdspersonal förmedlar information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor. Åtgärder på denna nivå kräver i normalfallet mindre än 5 minuter och normalt sett sker ingen särskild uppföljning. Råden kan kompletteras med skriftlig information, till exempel om rökningens skadeverkningar, risker med för hög alkoholkonsumtion, vinster med fysisk aktivitet och tips om bra livsmedelsval.

Enkla råd ska inte förväxlas med att ställa frågor om levnadsvanor, utan förutsätter att hälso- och sjukvården redan har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor.

Rådgivande samtal

Åtgärden rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 10–15 minuter, men ibland upp till 30 minuter. Åtgärder på denna nivå innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier.

Det rådgivande samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel som kan hjälpa personen att förändra levnadsvanan, som till exempel skriftlig information, kolmonoxidmätning, en förteckning över idrottsföreningar, träningsanläggningar och motionsspår, en receptbok eller en mat- och motionsdagbok. Åtgärderna kan också kompletteras med särskild uppföljning, i form av återbesök, telefonsamtal, brev eller mejlvid ett eller flera tillfällen.

Kvalificerat rådgivande samtal

Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier. Åtgärder på denna nivå är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal.

Åtgärderna är vanligen teoribaserade eller strukturerade, det vill säga bygger på vissa tydliggjorda antaganden om hur och varför de fungerar och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, samt förstärkas med särskild uppföljning. Denna åtgärdsnivå förutsätter att personalen som utför åtgärden, utöver ämneskunskapen, också är utbildad i den metod som används.

Socialstyrelsen har inte tagit ställning till specifika teorier, eftersom det vetenskapliga underlaget generellt sett inte är tillräckligt omfattande. En åtgärd kan bygga på och inkludera en eller flera komponenter från en eller flera teorier.

Följande teorier och metoder har beskrivits i det vetenskapliga underlaget:

  • Social learning theory och social cognitive theory
  • Health belief model
  • Theory of planned behavior
  • Stages of change och transtheoretical model
  • Motiverande samtal (MI)
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • Kombinerade, multifacetterade ansatser

Tillägg och alternativ till de övergripande åtgärdsnivåerna

Tillägg och alternativ vid rökning

Proaktiv telefonrådgivning
Proaktiv telefonrådgivning ges av en person som är utbildad i att ge råd per telefon. Skriftligt material och rådgivning om läkemedel kan ingå. Telefonrådgivning kan användas som ensam åtgärd, eller som ett komplement till andra former av rådgivning. Personen tar själv initiativet och ringer upp en bemannad telefonlinje för att få hjälp och stöd. För att telefonrådgivningen ska betecknas som proaktiv, ringer sedan behandlaren upp personen minst en gång för att följa upp rådgivningen och ge ytterligare stöd.

Webb- och datorbaserad rådgivning
Vid webb- och datorbaserad rådgivning ersätts det personliga samtalet av särskilda datorprogram, där personen själv matar in svar på frågor om sina rökvanor och skäl till att vilja sluta röka. Efter att ha svarat på frågorna får personen individuellt anpassad rådgivning om hur personen kan sluta röka.

Webb- och datorbaserad rådgivning kan användas ensamt eller som komplement till annan form av rådgivning, och kan vara med eller utan tillägg av skriftligt material och läkemedel. Rådgivningen kan ske antingen med hjälp av en dator på plats på en vårdmottagning, eller via en webbplats som allmänheten uppmanas att besöka.

Nikotinläkemedel
Nikotinläkemedel finns som tuggummin, tabletter, pulver, mun- och nässprayer, inhalatorer och plåster. Orala läkemedel som tuggummin, tabletter, pulver och munsprayer ger ifrån sig nikotin under tiden man inhalerar, tuggar eller suger på dem. Plåster ger ifrån sig nikotin så länge som de behålls på, dock högst 16 eller 24 timmar.

Vareniklin
Vareniklin är ett läkemedel som påverkar olika kemiska processer i hjärnans lustcentrum, vilket resulterar i mindre abstinensbesvär och minskad njutning av rökning.

Bupropion
Bupropion är ett antidepressivt läkemedel som också används vid rökav- vänjning. Bupropion minskar röksuget och de abstinensbesvär man kan få när man slutar röka.

Övrigt
Rökavvänjning med snus, aversionsterapi (rapid smoking), hypnos och akupunktur.

Tillägg och alternativ vid riskbruk av alkohol

Webb- och datorbaserad rådgivning 
Vid webb- och datorbaserad rådgivning ersätts det personliga samtalet med särskilda datorprogram, där personen själv matar in svar på frågor om sina alkoholvanor och genomför ett alkoholvanetest. Efter att ha svarat på frågorna får personen skriftlig återkoppling på resultatet. Till unga vuxna innebär återkopplingen oftast att den egna konsumtionen ställs i relation till den genomsnittliga konsumtionen i gruppen. Utöver återkoppling får personen rekommendationer och i vissa fall instruktioner om hur personen kan sluta dricka på ett skadligt sätt.

Datorbaserad rådgivning kan användas ensamt eller som komplement till annan form av rådgivning. Rådgivningen kan ske antingen med hjälp av en dator på plats på en vårdmottagning, eller via en webbplats som allmänheten uppmanas att besöka.

Brevbaserad feedback
Vid brevbaserad feedback genomförs först ett alkoholvanetest vid ett personligt besök, via brev eller per telefon, och därefter får man skriftlig återkoppling i ett brev som skickas hem. Utöver återkoppling ges rekommendationer och, i vissa fall, instruktioner om hur man kan sluta dricka på ett skadligt sätt.

Tillägg och alternativ vid otillräcklig fysisk aktivitet

Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet 
Skriftlig ordination innebär att det rådgivande samtalet kompletteras med en individuellt anpassad skriftlig ordination, som kan ses som en form av överenskommelse mellan rådgivare och patient.

En form av skriftlig ordination, som ofta används i Sverige, är fysisk aktivitet på recept (FAR). FAR innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel. Det betyder att hälso- och sjukvårdspersonalen tar anamnes, ger ordination med en receptblankett samt följer upp behandlingsresultatet. Receptet ska vara individuellt anpassat när det gäller typ av aktivitet, aktivitetens intensitet och frekvens och behandlingsperiodens längd.

Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare
Tillägg av stegräknare innebär att det rådgivande samtalet kompletteras med en uppmaning om att personen regelbundet och på ett systematiskt sätt ska använda sig av stegräknare. En stegräknare registrerar antalet steg vid promenad eller löpning och vid all annan förflyttning till fots under dagen.

Fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram
Fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram innebär att man, individuellt eller i grupp, deltar i någon form av organiserad och professionellt handledd träning. Träningen genomförs antingen på ett sjukhus, i direkt anslutning till en vårdinrättning eller i form av individanpassade hemträningsprogram. Syftet med träningen är att deltagarna ska bli mer fysiskt aktiva efter avslutad träning.

Träning inom hälso- och sjukvårdens ram förekommer även som åtgärd vid olika sjukdomar för att minska risken för återinsjuknande, exempelvis efter en hjärtinfarkt. I dessa riktlinjer bedöms åtgärden dock enbart utifrån vilken effekt den har på den fysiska aktiviteten, inte huruvida den minskar risken för återinsjuknande.

Läs mer om åtgärdsnivåerna i riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i Stöd för styrning och ledning, bilaga 2 ”Om riktlinjernas åtgärder”.

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46