Ohälsosamma matvanor hos vuxen med hjärt-kärlsjukdom

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen med hjärt-kärlsjukdom
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med genomgången hjärtinfarkt är svagt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med ohälsosamma matvanor generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med ohälsosamma matvanor generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med genomgången hjärtinfarkt tycks kvalificerat rådgivande samtal inte ge en större ökning av intag av frukt och grönsaker eller produkter med lågt innehåll av mättat fett, jämfört med rådgivande samtal med särskild uppföljning (låg evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med genomgången hjärtinfarkt tycks kvalificerat rådgivande samtal ge en mindre ökning av intag av fisk jämfört med rådgivande samtal med särskild uppföljning (låg evidensstyrka).

Kvalificerat rådgivande samtal till personer som genomgått en hjärtinfarkt har studerats i en randomiserad kontrollerad studie [1] med 266 patienter. Samtliga patienter deltog i ett standardrehabiliteringsprogram, som inkluderade kostrådgivning i grupp med praktiska matlagningsövningar, samt rökavvänjning. Rådgivningen syftade till att öka konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk och produkter med lågt innehåll av mättat fett. Utöver detta fick interventionsgruppen också 2 individuella samtal och 2 uppföljande telefonsamtal om målsättning, hur man ökar den egna förmågan till förändring (self-efficacy) och utvecklar strategier för att besegra olika hinder.

Efter 24 månader hade både deltagarna i interventions- och kontrollgrupp ökat sin konsumtion av frukt och grönsaker och produkter med lågt innehåll av mättat fett. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan interventions- och kontrollgrupp. Man fann däremot att intaget av fisk ökade statistiskt signifikant mer i kontrollgruppen (från 2,3 till 2,4 portioner per vecka) än i interventionsgruppen (2,2 portioner per vecka vid baslinje och efter 24 månader).

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Mildestvedt, T, Meland, E, Eide, GE. No difference in lifestyle changes by adding individual counselling to group-based rehabilitation RCT among coronary heart disease patients. Scand J Public Health. 2007; 35(6):591-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46