Ohälsosamma matvanor hos vuxen med diabetes

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen med diabetes
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med diabetes är otillräckligt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med ohälsosamma matvanor generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med ohälsosamma matvanor generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal specifikt för personer med diabetes är otillräckligt.
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av fettintaget än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av intaget av mättat fett än sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka).

Förändrad livsstil och särskilt rekommendationerna att följa ett visst kostmönster är generellt accepterat att vara en av hörnstenarna i behandlingen av patienter med typ 2-diabetes. Med ett balanserat intag av energi och energigivande näringsämnen kan den glykemiska kontrollen förbättras och risken för diabeteskomplikationer minska.

Vid en systematisk litteratursökning återfanns 2 studier [1-2], med sammanlagt 207 deltagare i åldern 40–70 år med diabetes typ 2. Studierna påvisade inga signifikanta skillnader i energiintag, däremot visades signifikanta skillnader i rapporterat fettintag, intag av mättat fett uttryckt i energiprocent (E%) samt dagligt intag av fiber till interventionsgruppens fördel. Eftersom det endast är 2 små studier med kort uppföljningstid bedöms dock evidensstyrkan som mycket låg, vilket innebär att det inte går att dra några slutsatser angående effekten av kvalificerat rådgivande samtal på matvanor hos personer med diabetes.

Däremot har 3 randomiserade kontrollerade studier [3-5] med vuxna med ohälsosamma matvanor generellt påvisat en ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen med 0,5–1,5 portioner per dag mer än vid sedvanlig vård, och 2 studier [4, 6] har visat en sänkning av totalt fettintag med 3,5 energiprocent mer än vid sedvanlig vård.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Coppell, KJ, Kataoka, M, Williams, SM, Chisholm, AW, Vorgers, SM, Mann, JI. Nutritional intervention in patients with type 2 diabetes who are hyperglycaemic despite optimised drug treatment. Lifestyle Over and Above Drugs in Diabetes (LOADD) study: randomised controlled trial. BMJ. 2010; 341:c3337.
  2. Gutschall, MD, Miller, CK, Mitchell, DC, Lawrence, FR. A randomized behavioural trial targeting glycaemic index improves dietary, weight and metabolic outcomes in patients with type 2 diabetes. Public Health Nutr. 2009; 12(10):1846-54.
  3. John, J, Ziebland, S, Yudkin, P, Roe, L, Neil, H. Effects of fruit and vegetable consumption on plasma antioxidant concentrations and blood pressure: a randomised controlled trial. Lancet. 2002; 8(359):1969-74.
  4. Stevens, VJ, Glasgow, RE, Toobert, DJ, Karanja, N, Smith, KS. One-year results from a brief, computer-assisted intervention to decrease consumption of fat and increase consumption of fruits and vegetables. Prev Med. 2003; 36(5):594-600.
  5. Kristal, A, Curry, S, Shattuck, A, Feng Z, LS. A randomized trial of a tailored, self-help dietary intervention: the Puget Sound Eating Patterns study. Prev Med. 2000; 31(4):380-9.
  6. Van der Veen, J, Bakx, C, van den Hoogen, H, Verheijden, M, van den Bosch, W, van Weel, C, et al. Stage-matched nutrition guidance for patients at elevated risk for cardiovascular disease: a randomized intervention study in family practice. J Fam Pract. 2002; 51(9):751-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46