Ohälsosamma matvanor hos vuxen med depression och ångest

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen med depression och ångest
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med depression eller ångest. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med ohälsosamma matvanor generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med ohälsosamma matvanor generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal specifikt för personer med depression eller ångest.
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av fettintaget än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av intaget av mättat fett än sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka).

Personer med en allvarlig psykisk sjukdom har cirka 25 år kortare livslängd än den generella befolkningen, till största delen på grund av sjukdomar som kan förebyggas, såsom kardiovaskulär sjukdom och diabetes [1]. Gemensam riskfaktor för båda dessa sjukdomar är övervikt och fetma. Personer som står på farmakologisk behandling vid depressions- och ångestrelaterade diagnoser får ofta viktökning som en följd av medicineringen. Det är inte heller ovanligt att de har ohälsosamma matvanor som en konsekvens av sjukdomen i sig. Dock saknas studier av effekten på matvanor vid olika åtgärder specifikt för personer med depression eller ångest. Vid en systematisk litteratursökning återfanns endast studier som inkluderade deltagare med specifika ätstörningar, där interventionen inkluderade supplement i form av vitaminer, mineraler eller energi- och näringstäta kosttillägg, eller där interventionen inte var möjlig att utvärdera.

Däremot har 3 randomiserade kontrollerade studier [2-4] med vuxna med ohälsosamma matvanor generellt påvisat en ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen med 0,5–1,5 portioner per dag mer än vid sedvanlig vård, och 2 studier [3, 5] har visat en sänkning av totalt fettintag med 3,5 energiprocent mer än vid sedvanlig vård.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Cabassa, LJ, Ezell, JM, Lewis-Fernandez, R. Lifestyle interventions for adults with serious mental illness: a systematic literature review. Psychiatr Serv. 2010; 61(8):774-82.
  2. John, J, Ziebland, S, Yudkin, P, Roe, L, Neil, H. Effects of fruit and vegetable consumption on plasma antioxidant concentrations and blood pressure: a randomised controlled trial. Lancet. 2002; 8(359):1969-74.
  3. Stevens, VJ, Glasgow, RE, Toobert, DJ, Karanja, N, Smith, KS. One-year results from a brief, computer-assisted intervention to decrease consumption of fat and increase consumption of fruits and vegetables. Prev Med. 2003; 36(5):594-600.
  4. Kristal, A, Curry, S, Shattuck, A, Feng Z, LS. A randomized trial of a tailored, self-help dietary intervention: the Puget Sound Eating Patterns study. Prev Med. 2000; 31(4):380-9.
  5. Van der Veen, J, Bakx, C, van den Hoogen, H, Verheijden, M, van den Bosch, W, van Weel, C, et al. Stage-matched nutrition guidance for patients at elevated risk for cardiovascular disease: a randomized intervention study in family practice. J Fam Pract. 2002; 51(9):751-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46