Ohälsosamma matvanor hos vuxen med depression och ångest

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen med depression och ångest
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har liten effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid ohälsosamma matvanor som har bättre effekt (Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med depression eller ångest). Dock saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med depression eller ångest. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med ohälsosamma matvanor generellt (se Rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med ohälsosamma matvanor generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av rådgivande samtal specifikt för personer med depression eller ångest.
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger rådgivande samtal en liten ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen jämfört med enkla råd (måttlig evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger rådgivande samtal ingen säkerställd ökning av konsumtion av fisk jämfört med enkla råd (måttlig evidensstyrka).

Personer med en allvarlig psykisk sjukdom har cirka 25 år kortare livslängd än den generella befolkningen, till största delen på grund av sjukdomar som kan förebyggas, såsom kardiovaskulär sjukdom och diabetes [1]. Gemensam riskfaktor för båda dessa sjukdomar är övervikt och fetma. Personer som står på farmakologisk behandling vid depressions- och ångestrelaterade diagnoser får ofta viktökning som en följd av medicineringen. Det är inte heller ovanligt att de har ohälsosamma matvanor som en konsekvens av sjukdomen i sig. Dock saknas studier av effekten på matvanor vid olika åtgärder specifikt för personer med depression eller ångest. Vid en systematisk litteratursökning återfanns endast studier som inkluderade deltagare med specifika ätstörningar, där interventionen inkluderade supplement i form av vitaminer, mineraler eller energi- och näringstäta kosttillägg, eller där interven-tionen inte var möjlig att utvärdera.

Däremot har en randomiserad kontrollerad studie [2] visat att rådgivande samtal till vuxna generellt ger en liten ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen, men ingen signifikant förändring av fiskkonsumtionen jämfört med enkla råd.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Cabassa, LJ, Ezell, JM, Lewis-Fernandez, R. Lifestyle interventions for adults with serious mental illness: a systematic literature review. Psychiatr Serv. 2010; 61(8):774-82.
  2. Sacerdote, C, Fiorini, L, Rosato, R, Audenino, M, Valpreda, M, Vineis, P. Randomized controlled trial: effect of nutritional counselling in general practice. Int J Epidemiol. 2006; 35(2):409-15.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46