Ohälsosamma matvanor hos vuxen med schizofreni

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen med schizofreni
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med schizofreni är otillräckligt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med ohälsosamma matvanor generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med ohälsosamma matvanor generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal specifikt för personer med schizofreni är otillräckligt.
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av fettintaget än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av intaget av mättat fett än sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka).

Personer med en allvarlig psykisk sjukdom har cirka 25 år kortare livslängd än den generella befolkningen, till största delen på grund av sjukdomar som kan förebyggas, såsom kardiovaskulär sjukdom och diabetes [1]. Gemensam riskfaktor för båda dessa sjukdomar är övervikt och fetma. Personer som står på farmakologisk behandling vid schizofreni får ofta viktökning som en följd av medicineringen. Det är inte heller ovanligt att personer med schizofreni har ohälsosamma matvanor som en konsekvens av sjukdomen i sig.

Vid en systematisk litteratursökning återfanns endast en studie som redovisar förändringar i matvanor (i form av energiintag) [2]. Studien inkluderade 64 deltagare som var 40 år och äldre, och som utöver schizofreni även hade diabetes. Interventionen bestod av veckovisa gruppmöten med diabetessjuksköterska och dietist, med fokus på att öka deltagarnas kunskap om diabetes och hälsosam mat för viktminskning. Deltagarna i kontrollgruppen erhöll ordinarie omhändertagande och fick även broschyrer om basal diabeteskunskap, kost och motion. Efter 6 månader fanns inga signifikanta skillnader i energiintag mellan grupperna. På grund av brister i överförbarhet bedöms dock evidensstyrkan som mycket låg, vilket innebär att studien inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats om effekten av kvalificerat rådgivande samtal på matvanor. Positiva effekter har redovisats på vikt, BMI, midjeomfång, blodglukos, LDL-kolesterol och triglycerider [2-4], men eftersom även rådgivande samtal om fysisk aktivitet ingått i interventionen och studierna haft allvarliga begränsningar i studiekvalitet och överförbarhet, går det inte att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal om hälsosamma matvanor.

För vuxna med ohälsosamma matvanor generellt har 3 randomiserade kontrollerade studier [5-7] påvisat en ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen med 0,5–1,5 portioner per dag mer än vid sedvanlig vård, och 2 studier [6, 8] har visat en sänkning av totalt fettintag med 3,5 energiprocent mer än vid sedvanlig vård.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Cabassa, LJ, Ezell, JM, Lewis-Fernandez, R. Lifestyle interventions for adults with serious mental illness: a systematic literature review. Psychiatr Serv. 2010; 61(8):774-82.
  2. McKibbin, CL, Patterson, TL, Norman, G, Patrick, K, Jin, H, Roesch, S, et al. A lifestyle intervention for older schizophrenia patients with diabetes mellitus: a randomized controlled trial. Schizophr Res. 2006; 86(1-3):36-44.
  3. Jean-Baptiste, M, Tek, C, Liskov, E, Chakunta, UR, Nicholls, S, Hassan, AQ, et al. A pilot study of a weight management program with food provision in schizophrenia. Schizophr Res. 2007; 96(1-3):198-205.
  4. Evans, S, Newton, R, Higgins, S. Nutritional intervention to prevent weight gain in patients commenced on olanzapine: a randomized controlled trial. Aust N Z J Psychiatry. 2005; 39(6):479-86.
  5. John, J, Ziebland, S, Yudkin, P, Roe, L, Neil, H. Effects of fruit and vegetable consumption on plasma antioxidant concentrations and blood pressure: a randomised controlled trial. Lancet. 2002; 8(359):1969-74.
  6. Stevens, VJ, Glasgow, RE, Toobert, DJ, Karanja, N, Smith, KS. One-year results from a brief, computer-assisted intervention to decrease consumption of fat and increase consumption of fruits and vegetables. Prev Med. 2003; 36(5):594-600.
  7. Kristal, A, Curry, S, Shattuck, A, Feng Z, LS. A randomized trial of a tailored, self-help dietary intervention: the Puget Sound Eating Patterns study. Prev Med. 2000; 31(4):380-9.
  8. Van der Veen, J, Bakx, C, van den Hoogen, H, Verheijden, M, van den Bosch, W, van Weel, C, et al. Stage-matched nutrition guidance for patients at elevated risk for cardiovascular disease: a randomized intervention study in family practice. J Fam Pract. 2002; 51(9):751-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46