Ohälsosamma matvanor hos vuxen med övervikt/fetma

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen med övervikt/fetma
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Tillståndets svårighetsgrad är större än för personer med ohälsosamma matvanor generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med övervikt, fetma eller stort bukomfång kan kvalificerat rådgivande samtal ge en större reduktion av fettintag än enkla råd (låg evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med övervikt, fetma eller stort bukomfång kan kvalificerat rådgivande samtal ge en större reduktion av energiintag än enkla råd (låg evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med övervikt, fetma eller stort bukomfång kan kvalificerat rådgivande samtal ge en större viktminskning än enkla råd (låg evidensstyrka).

Det finns få studier om den möjliga effekten av kvalificerat rådgivande samtal på matvanor för personer med ohälsosamma matvanor och övervikt, fetma eller stort bukomfång. Studier på personer med övervikt, fetma eller stort bukomfång redovisar sällan förändringar i matvanor, utan rapporterar vanligtvis enbart förändringar i vikt eller BMI. Eftersom vikt och BMI kan påverkas även av andra faktorer än matvanor, som till exempel fysisk aktivitet, har dessa studier exkluderats.

Endast en randomiserad kontrollerad studie återfanns [1], som har studerat kvalificerat rådgivande samtal till överviktiga eller obesa och där även matvanor (i form av energi- och fettintag) redovisas. Studiepopulationen bestod av 136 personer, som alla hade försämrad glukostolerans. Interventionsgruppen fick en mycket omfattande intervention, i form av kvalificerat rådgivande samtal i grupp 1 gång per månad under 1 års tid. Man fick kunskap om hur fettintaget kan reduceras, hjälp med personlig målsättning och tillägg av matdagbok för egenmonitorering. Kontrollgruppen fick enkla råd om hälsosamma matval vid 1 tillfälle.

Efter 12 månader hade interventionsgruppen reducerat sitt energiintag med 362 kcal per dag, jämfört med 59 kcal per dag i kontrollgruppen. Fettintaget hade minskat med 34 gram per dag, jämfört med 6,6 gram per dag i kontrollgruppen. Interventionsgruppen hade också en större viktminskning, 3,32 kg jämfört med en viktökning på 0,59 kg i kontrollgruppen. Deltagare med bättre följsamhet till kostråden visade en större viktreduktion än deltagare med en lägre följsamhet.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Swinburn, BA, Metcalf, PA, Ley, SJ. Long-term (5-year) effects of a reduced-fat diet intervention in individuals with glucose intolerance. Diabetes Care. 2001; 24(4):619-24.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46