Ohälsosamma matvanor hos vuxen med högt blodtryck

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen med högt blodtryck
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden inte ha någon säkerställd effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid ohälsosamma matvanor som har bättre effekt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen, Rådgivande samtal med särskild uppföljning vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med högt blodtryck och Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med högt blodtryck). Åtgärden kan ha effekt på förändrade matvanor, men effekten är inte säkerställd. Däremot tycks den ha effekt på vikt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med högt blodtryck ger rådgivande samtal ingen säkerställd ökning av frukt- och grönsakskonsumtion jämfört med enkla råd (låg evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med högt blodtryck ger rådgivande samtal ingen säkerställd minskning av konsumtion av fett jämfört med enkla råd (låg evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen med högt blodtryck ger rådgivande samtal en viktreduktion som är 1,2 kg större jämfört med enkla råd (låg evidensstyrka).

Rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos personer med högt blodtryck har studerats i en randomiserad kontrollerad studie [1], inkluderad i en systematisk översikt [2]. Studien baseras på 296 primärvårdspatienter i ål-dern 25–64 år med högt blodtryck (> 160/90 mmHg). Blodtryck var det primära effektmåttet, men även konsumtion av frukt och grönsaker, fettintag och vikt redovisades. I jämförelse med DASH-rekommendationerna (Dietary Approaches to Stop Hypertension) hade deltagarna i genomsnitt ett något högt fettintag samt en något låg frukt- och grönsakskonsumtion. Deltagarna i interventionsgrupperna fick individuella kostråd av en sjuksköterska, samt en receptbok och en informationsbroschyr. Informationsbroschyren var inriktad på att öka konsumtionen av frukt och grönsaker och sänka konsumtionen av matvaror med högt saltinnehåll och totalmängd fett. Den innehöll även råd om rökstopp, moderat alkoholintag, regelbunden motion och viktminskning (om nödvändigt). En interventionsgrupp fick dessutom en anteckningsbok för notering av frukt- och grönsakskonsumtion, medan en annan interventionsgrupp fick utbyteslistor med magra alternativ att ersätta feta livsmedel med. Kontrollgruppen fick endast den skriftliga informationsbroschyren och översiktliga muntliga råd. Rådgivande samtal gav ingen signifikant förändring av frukt- och grönsaksintag eller fettintag jämfört med kontrollgruppen. Inte heller blodtrycket ändrades under studiens gång. I den grupp som i tillägg till rådgivande samtal även fick utbyteslistor sänktes kroppsvikten signifikant med 1,2 kg mer än i kontrollgruppen.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Little, PS, Kelly, J, Barnett, J, Dorward, M, Margetts, B, Warm, D. Randomised controlled factorial trial of dietary advice for patients with a single high blood pressure reading in primary care. BMJ. 2004; 1(328):1054.
  2. Brunner, EJ, Rees, K, Ward, K, Burke, M, Thorogood, M. Dietary advice for reducing cardiovascular risk. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (4):CD002128.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46