Ohälsosamma matvanor hos vuxen

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal en större ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av fettintaget än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal en större minskning av intaget av mättat fett än sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka).

Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxna har studerats i 4 randomiserade kontrollerade studier inkluderade i en systematisk översikt [1], med sammanlagt 2 765 kvinnor och män i åldern 18–70 år.

En studie [2] med 690 primärvårdspatienter 25–64 år, vars syfte var att öka konsumtionen av frukt och grönsaker till minst 5 portioner per dag, baserades på ”brief negotiation method”. Deltagarna uppmuntrades att identifiera olika sätt att öka intaget av frukt och grönsaker, och att diskutera möjliga hinder för att öka konsumtionen. Deltagarna fick också skriftligt material samt en handlingsplan. Kontrollgruppen fick ordinarie omhändertagande. Efter 6 månader hade interventionsgruppen statistiskt signifikant ökat frukt- och grönsaksintaget med 1,4 (konfidensintervall 1,2–1,6) portioner per dag mer än kontrollgruppen. Deltagarna i både interventions- och kontrollgrupp bibehöll sin vikt under studieperioden.

I en studie med 616 friska kvinnor i åldern 40–70 år [3] var syftet att studera en datorinteraktiv kostintervention för att öka frukt- och grönsaksintaget och reducera fettintaget. Kostinterventionen kombinerade strategier från motiverande samtal (MI), problemlösning och social kognitiv teori. Interventionen tog specifikt upp motivation, ”self-efficacy”, ”stages of change” och ”negotiation method”. Metoderna hjälper deltagarna att identifiera strategier för att klara hinder och övar skickligheten att nå mål samt att bibehålla dessa mål. Kontrollgruppen fick ordinarie omhändertagande (men inga kostråd). Efter 12 månader hade interventionsgruppen statistiskt signifikant ökat intaget av frukt och grönsaker med 0,93 portioner per dag mer än kontrollgruppen. Interventionsgruppen sänkte också fettintaget med 3,75 energiprocent mer än kontrollgruppen.

Ytterligare en randomiserad kontrollerad studie [4], med 1 459 män och kvinnor i åldern 18–69 år, hade till syfte att öka intaget av frukt och grönsaker. Interventionen bestod av kognitiv beteendeteori i kombination med två modeller för beteendeförändring: ”stages of change” och ”diet individuation model” (en modell som beskriver hur mat adderas och exkluderas från en persons vanliga kost). Dessa två modeller kombinerades med självhjälpsmaterial, motiverande telefonsamtal och datorgenererade nyhetsbrev. Kontrollgruppen fick ordinarie omhändertagande (utan kostintervention). Interventionsgruppen ökade statistiskt signifikant intaget av frukt och grönsaker med 0,46 (±0,10) portioner per dag mer än kontrollgruppen.

I en randomiserad kontrollerad studie [5] ingick 143 män och kvinnor med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Deltagarna randomiserades till antingen kostintervention i kombination med ”stages of change” eller ordinarie omhändertagande. Varje deltagare i interventionsgruppen gavs kostintervention i enlighet med hans/hennes förändringsnivå (stage of change). Interventions- och kontrollgruppen sänkte fettintaget från studiestart med 5,6 (±6,9) respektive 2,0 (±6,7) energiprocent. Intaget av mättat, enkelomättat samt fleromättat fett sjönk signifikant mer i interventionsgruppen efter 12 månader jämfört med kontrollgruppen. Vikt och midjeomfång förändrades inte under studiens gång bland studiens deltagare.

Sammanfattningsvis kunde man i 3 randomiserade kontrollerade studier påvisa en ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen med 0,5–1,5 portioner per dag mer än vid sedvanlig vård, och i 2 studier en sänkning av det totala fettintaget med 3,5 energiprocent mer.

Hälsoekonomisk bedömning

Kvalificerat rådgivande samtal för vuxna med ohälsosamma matvanor medför enligt Socialstyrelsens skattning en låg till måttlig kostnad per QALY jämfört med sedvanlig behandling (skattad). Skattningen är osäker.

Referenser

  1. Brunner, EJ, Rees, K, Ward, K, Burke, M, Thorogood, M. Dietary advice for reducing cardiovascular risk. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (4):CD002128.
  2. John, J, Ziebland, S, Yudkin, P, Roe, L, Neil, H. Effects of fruit and vegetable consumption on plasma antioxidant concentrations and blood pressure: a randomised controlled trial. Lancet. 2002; 8(359):1969-74.
  3. Stevens, VJ, Glasgow, RE, Toobert, DJ, Karanja, N, Smith, KS. One-year results from a brief, computer-assisted intervention to decrease consumption of fat and increase consumption of fruits and vegetables. Prev Med. 2003; 36(5):594-600.
  4. Kristal, A, Curry, S, Shattuck, A, Feng Z, LS. A randomized trial of a tailored, self-help dietary intervention: the Puget Sound Eating Patterns study. Prev Med. 2000; 31(4):380-9.
  5. Van der Veen, J, Bakx, C, van den Hoogen, H, Verheijden, M, van den Bosch, W, van Weel, C, et al. Stage-matched nutrition guidance for patients at elevated risk for cardiovascular disease: a randomized intervention study in family practice. J Fam Pract. 2002; 51(9):751-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46