Ohälsosamma matvanor hos vuxen

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos vuxen
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har liten effekt på matvanor.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid ohälsosamma matvanor som har bättre effekt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen ger rådgivande samtal en liten ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen jämfört med enkla råd (måttlig evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen ger rådgivande samtal ingen säkerställd ökning av konsumtion av fisk jämfört med enkla råd (måttlig evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen ger rådgivande samtal en reduktion av BMI som är 0,4 kg/m2 större jämfört med enkla råd (måttlig evidensstyrka).

Rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxna har studerats i en randomiserad kontrollerad studie [1], inkluderad i en systematisk översikt [2]. Studien inkluderade 3 186 italienska män och kvinnor i åldern 18–65 år, som fick rådgivning av allmänläkare i 15 minuter. Kostråden inkluderade ökad konsumtion av frukt och grönsaker, ökad konsumtion av fisk, ökad konsumtion av olivolja på bekostnad av andra fetter, samt sänkt konsumtion av rött kött. Kontrollgruppen fick enkla råd.

Studien visade att frukt- och grönsakskonsumtionen ökade med 1,31 (konfidensintervall 0,90–4,49) portioner mer per vecka i interventionsgrup-pen än i kontrollgruppen, och fiskkonsumtionen med 0,24 (konfidensintervall -0,79–0,81) portioner mer. För fiskintaget kan alltså den sannolika ökningen vara både mindre och större än i kontrollgruppen. Studien visade emellertid också att BMI sänktes med 0,41 (konfidensintervall -0,11 till 0,53) kg/m2 mer i interventionsgruppen än i kontrollgruppen.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Sacerdote, C, Fiorini, L, Rosato, R, Audenino, M, Valpreda, M, Vineis, P. Randomized controlled trial: effect of nutritional counselling in general practice. Int J Epidemiol. 2006; 35(2):409-15.
  2. Brunner, EJ, Rees, K, Ward, K, Burke, M, Thorogood, M. Dietary advice for reducing cardiovascular risk. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (4):CD002128.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46