Ohälsosamma matvanor hos gravid

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos gravid
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för kvinnan och för fostret/spädbarnet. Det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärd specifikt för gravida med ohälsosamma matvanor är otillräckligt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med ohälsosamma matvanor generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med ohälsosamma matvanor generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos gravid.
  • Vid ohälsosamma matvanor hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen, en minskning av fettintaget och en minskning av intaget av mättat fett som är större än vid sedvanlig vård (måttlig–hög evidensstyrka).

Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos gravida har studerats i en randomiserad kontrollerad studie med 209 deltagare [1]. Studien är liten, och har allvarliga brister i studiekvalitet, vilket gör att evidensstyrkan bedöms som mycket låg. Det innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats. Däremot har 3 randomiserade kontrollerade studier [2-4] med vuxna med ohälsosamma matvanor generellt påvisat en ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen med 0,5–1,5 portioner per dag mer än vid sedvanlig vård, och 2 studier [3, 5] har visat en sänkning av totalt fettintag med 3,5 energiprocent mer än vid sedvanlig vård. Det är troligt att effekten som ses för vuxna generellt även gäller för gravida.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Piirainen, T, Isolauri, E, Lagstrom, H, Laitinen, K. Impact of dietary counselling on nutrient intake during pregnancy: a prospective cohort study. Br J Nutr. 2006; 96(6):1095-104.
  2. John, J, Ziebland, S, Yudkin, P, Roe, L, Neil, H. Effects of fruit and vegetable consumption on plasma antioxidant concentrations and blood pressure: a randomised controlled trial. Lancet. 2002; 8(359):1969-74.
  3. Stevens, VJ, Glasgow, RE, Toobert, DJ, Karanja, N, Smith, KS. One-year results from a brief, computer-assisted intervention to decrease consumption of fat and increase consumption of fruits and vegetables. Prev Med. 2003; 36(5):594-600.
  4. Kristal, A, Curry, S, Shattuck, A, Feng Z, LS. A randomized trial of a tailored, self-help dietary intervention: the Puget Sound Eating Patterns study. Prev Med. 2000; 31(4):380-9.
  5. Van der Veen, J, Bakx, C, van den Hoogen, H, Verheijden, M, van den Bosch, W, van Weel, C, et al. Stage-matched nutrition guidance for patients at elevated risk for cardiovascular disease: a randomized intervention study in family practice. J Fam Pract. 2002; 51(9):751-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46