Ohälsosamma matvanor hos gravida

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos gravida
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har liten effekt.

Kommentar

Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för kvinnan och för fostret/spädbarnet. Det finns andra åtgärder vid ohälsosamma matvanor som har bättre effekt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal vid hälsosamma matvanor hos gravida.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid ohälsosamma matvanor hos gravid tycks rådgivande samtal med särskild uppföljning ge en större ökning av intaget av frukt, grönsaker, bär och fullkornsbröd än sedvanlig vård (låg evidensstyrka).
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av rådgivande samtal med särskild uppföljning på viktuppgång och intag av sötsaker hos gravida kvinnor, samt på risk för att föda barn med hög födelsevikt.

Rådgivning med särskild uppföljning till gravida med ohälsosamma matvanor har studerats i en finsk randomiserad kontrollerad studie med 132 friska förstföderskor [1]. Interventionen ägde rum i samband med ordinarie besök på mödravårdscentralen (MVC). Kontrollgruppen fick sedvanlig behandling, inklusive råd om mat för gravida. Deltagarna i interventionsgruppen fick råd om ökad fysisk aktivitet i samband med första besöket på MVC (i graviditetsvecka 8–10), och kostrådgivning inleddes i graviditetsvecka 16–18, med 3 uppföljningstillfällen under veckorna 22–24, 32–34 och 37. Sammantaget fick interventionsgruppen dubbelt så mycket tid för samtal om bra matvanor, och hjälp med individuell målsättning. Den extra tiden motsvarade 10–15 minuter vid det första MVC-besöket, och cirka 5 minuter vid påföljande besök.

Kostråden var i enlighet med de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) för gravida från år 1996, och fokuserade på ökad konsumtion av frukt, grönsaker och bär, byte från fiberfattigt till fiberrikt bröd, minskad konsumtion av sötsaker samt regelbundna matvanor. Som stöd för att uppnå kostråden delades det ut en anteckningsbok för dagliga noteringar om följsamhet till råden.

Vid graviditetsvecka 37 hade intaget av frukt, grönsaker och bär ökat med 1,3 portioner per dag i interventionsgruppen, jämfört med 0,3 portioner i kontrollgruppen. Mängden fiberrikt bröd som andel av allt bröd hade minskat med 3 procent, jämfört med en minskning på 9 procent i kontrollgruppen. Sötsakskonsumtion och vikt påverkades inte. Andelen barn med hög födelsevikt var mindre i interventionsgruppen, men studien bedömdes inte vara av tillräcklig storlek för att dra några säkra slutsatser om barnens födelsevikt.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Kinnunen, TI, Pasanen, M, Aittasalo, M, Fogelholm, M, Hilakivi-Clarke, L, Weiderpass, E, et al. Preventing excessive weight gain during pregnancy - a controlled trial in primary health care. Eur J Clin Nutr. 2007; 61(7):884-91.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46