Ohälsosamma matvanor hos barn och ungdomar

  • Tillstånd: Ohälsosamma matvanor hos barn och ungdomar
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har liten effekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid ohälsosamma matvanor hos barn och ungdomar ger kvalificerat rådgivande samtal en större ökning av andelen flickor som uppfyller rekommendationerna vad gäller konsumtion av mättat fett jämfört med kontrollgrupp som får information om skydd mot solen (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos barn och ungdomar har kvalificerat rådgivande samtal inte någon effekt på konsumtion av mättat fett för pojkar (hög evidensstyrka).
  • Vid ohälsosamma matvanor hos barn och ungdomar har kvalificerat rådgivande samtal inte någon effekt på konsumtion av frukt och grönsaker, fett eller fiber (hög evidensstyrka).

Ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos barn och ungdomar kan öka risken för övervikt och fetma, vilket i sin tur kan leda till ökad risk för olika sjukdomar som exempelvis typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Kvalificerat rådgivande samtal till barn med ohälsosamma matvanor har studerats i en randomiserad kontrollerad studie [1] med 819 deltagare i åldern 11–15 år. Deltagarna rekryterades via primärvården, och randomiserades till intervention om matvanor och fysisk aktivitet, eller till kontrollgrupp som fick information om skydd mot solen.

Interventionen bestod av ett program, baserat på social kognitiv teori och en förenklad transteoretisk modell, kallat PACE+ (Patient-centered Assessment and Counseling for Exercise + Nutrition). Programmet innebär att man först gör en databaserad utvärdering, därefter gör man en framstegplan utifrån resultatet av utvärderingen, och sedan ger man rådgivning med utgångspunkt från planen. Efter ett inledande besök följde hemarbete i 12 månader utifrån allmänt material om kost och fysisk aktivitet, och material baserat på hur deltagarna svarat vid det inledande besöket. Deltagarna kontaktades dessutom per telefon, och fick tips och information via post.

Vid studiens slut efter 12 månader sågs ingen förändring i totalt fett- eller fiberintag hos varken pojkar eller flickor. Hos flickorna fann man en tendens till ökat intag av frukt och grönt i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen (+0,7 portioner per dag jämfört med +0,4 portioner, p = 0,07). Vidare ökade andelen av flickorna som åt max 10 energiprocent mättat fett från 23,4 procent vid studiens början till 41 procent efter 12 månader. Bland kontrollgruppens flickor var motsvarande siffror 18,5 respektive 31 procent (p < 0,05 för skillnad mellan grupperna). Effekten var något större hos de flickor som blev kontaktade per telefon 9–11 gånger jämfört med dem som blev uppringda 0–8 gånger.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Patrick, K, Calfas, KJ, Norman, GJ, Zabinski, MF, Sallis, JF, Rupp, J, et al. Randomized controlled trial of a primary care and home-based intervention for physical activity and nutrition behaviors: PACE+ for adolescents. Arch Pediatr Adolesc Med. 2006; 160(2):128-36.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46