Dagligrökning hos vuxen med schizofreni

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med schizofreni
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med schizofreni. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (se Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för rökare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal vid dagligrökning specifikt för vuxen med schizofreni.
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger individuellt kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än ingen åtgärd, sedvanlig vård eller rådgivande samtal (hög evidensstyrka).
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal i grupp en större andel som slutar röka jämfört med ingen åtgärd eller självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka).

Många personer med schizofreni röker. Personer med schizofreni har också en större risk än befolkningen i övrigt att drabbas av vissa hälsoproblem, som exempelvis metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom [1]. Det finns dock inga studier om effekten av kvalificerat rådgivande samtal utan tillägg av läkemedel specifikt för personer med schizofreni.

Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel [2] eller Bupropion [3] har studerats i 2 systematiska översikter, som inkluderar 3 [2] respektive 4 [3] små studier utan kontrollgrupp. Interventionen bestod i båda fallen av kognitiv beteendeterapi (KBT) i 60–75 minuter per vecka i 7–10 veckor, med tillägg av läkemedel. Efter 6 månader var 4–19 procent av studiedeltagarna rökfria. Man rapporterar ingen försämring, men väl tecken på förbättring, av sjukdomssymtom, ångest och depressivitet. Sammantaget förefaller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel till patienter med schizofrenidiagnos bara vara marginellt sämre än för patienter utan sådan diagnos, och inget talar hittills för att gruppen bör behandlas annorlunda än rökare utan tecken på schizofreni.

Vid dagligrökning hos vuxen generellt har en systematisk översikt [4] visat att individuellt kvalificerat rådgivande samtal utan tillägg av läkemedel leder till att andelen som slutar röka är 11,6 procent, jämfört med 7,8 procent bland dagligrökare som inte fått någon åtgärd, eller som fått sedvanlig vård eller rådgivande samtal. I en jämförelse av kvalificerat rådgivande samtal i grupp mot självhjälpsmaterial var andelen som slutade röka 11,5 procent, jämfört med 5,5.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Saha, S, Chant, D, McGrath, J. A systematic review of mortality in schizophrenia: is the differential mortality gap worsening over time? Arch Gen Psychiatry. 2007; 64(10):1123-31.
  2. Bradshaw, T, Lovell, K, Harris, N. Healthy living interventions and schizophrenia: a systematic review. J Adv Nurs. 2005; 49(6):634-54.
  3. Kisely, S, Campbell, LA. Use of smoking cessation therapies in individuals with psychiatric illness: an update for prescribers. CNS Drugs. 2008; 22(4):263-73.
  4. Lancaster, T, Stead, LF. Individual behavioural counselling for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2002; (3):CD001292.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46