Dagligrökning hos vuxen med övervikt/fetma

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med övervikt/fetma
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med övervikt/fetma. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (se Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för vuxna generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal vid dagligrökning specifikt för vuxen med övervikt/fetma.
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger individuellt kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än ingen åtgärd, sedvanlig vård eller rådgivande samtal (hög evidensstyrka).
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal i grupp en större andel som slutar röka jämfört med ingen åtgärd eller självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka).

Övervikt är liksom rökning förknippat med ökad risk för diabetes, högt blodtryck, ischemisk hjärtsjukdom och cancer. Genom att sluta röka kan överviktiga personer minska risken att drabbas av ohälsa. Vid en systematisk litteratursökning återfanns dock inga kontrollerade studier om den möjliga effekten av kvalificerat rådgivande samtal på dagligrökning specifikt för personer med övervikt eller fetma, utan endast en översikt om interventioner för att förebygga viktuppgång vid rökslut [1]. Däremot har en systematisk översikt [2] visat att individuellt kvalificerat rådgivande samtal leder till att andelen som slutar röka bland dagligrökare generellt är 11,6 procent, jämfört med 7,8 procent bland dagligrökare som inte fått någon åtgärd, eller som fått sedvanlig vård eller rådgivande samtal. I en jämförelse av kvalificerat rådgivande samtal i grupp mot självhjälpsmaterial var andelen som slutade röka 11,5 procent, jämfört med 5,5.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Parsons, AC, Shraim, M, Inglis, J, Aveyard, P, Hajek, P. Interventions for preventing weight gain after smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2009; (1):CD006219.
  2. Lancaster, T, Stead, LF. Individual behavioural counselling for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2002; (3):CD001292.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46