Dagligrökning hos vuxen med lungsjukdom

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med lungsjukdom
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal (med eller utan tillägg av läkemedel)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Tillståndets svårighetsgrad är något större än för rökare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid dagligrökning hos vuxen med lungsjukdom ger kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än sedvanlig behandling eller enkla råd (låg–måttlig evidensstyrka).

Kvalificerat rådgivande samtal för patienter med lungssjukdom har studerats i 5 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 6 651 personer [1-6]. Studierna har huvudsakligen skett inom öppenvården, men har också initierats då patienter varit inlagda på sjukhus. Den kvalificerade rådgivningen har getts under minst 1 månads tid, via telefonsamtal eller besök, individuellt eller i grupp, och i 3 av studierna med tillägg av nikotinläkemedel.

I den största studien, The Lung Health study [1-2], med 5 887 deltagare, var andelen som slutat röka efter 12 månader 35 procent i interventionsgruppen som fick kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid 12 tillfällen under 10 veckor. I kontrollgruppen, som fick sedvanlig behandling, var det 9 procent som hade slutat röka (relativ risk 3,83, konfidensintervall 3,30–4,48). I de övriga, mindre studierna [3-4, 6], där interventionen var något mindre omfattande, var effekten något mindre. I en studie [5] med ett mycket litet antal deltagare var det inte någon, varken i interventions- eller kontrollgrupp, som slutade röka.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Anthonisen, NR, Connett, JE, Kiley, JP, Altose, MD, Bailey, WC, Buist, AS, et al. Effects of smoking intervention and the use of an inhaled anticholinergic bronchodilator on the rate of decline of FEV1. The Lung Health Study. JAMA. 1994; 272(19):1497-505.
  2. Murray, RP, Gerald, LB, Lindgren, PG, Connett, JE, Rand, CS, Anthonisen, NR. Characteristics of participants who stop smoking and sustain abstinence for 1 and 5 years in the Lung Health Study. Prev Med. 2000; 30(5):392-400.
  3. Pederson, LL, Wanklin, JM, Lefcoe, NM. The effects of counseling on smoking cessation among patients hospitalized with chronic obstructive pulmonary disease: a randomized clinical trial. Int J Addict. 1991; 26(1):107-19.
  4. Borglykke, A, Pisinger, C, Jörgensen, T, Ibsen, H. The effectiveness of smoking cessation groups offered to hopitalised patients with symptoms of exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The Clinical Respiratory Journal. 2008; 2:158-65.
  5. Wilson, JS, Fitzsimons, D, Bradbury, I, Stuart Elborn, J. Does additional support by nurses enhance the effect of a brief smoking cessation intervention in people with moderate to severe chronic obstructive pulmonary disease? A randomised controlled trial. Int J Nurs Stud. 2008; 45(4):508-17.
  6. Hilberink, S, Jacobs, J, Bottema, B, de Vries, H, Grol, R. Smoking cessation in patients with COPD in daily general practice (SMOCC): six months' results. Prev Med 2005; 41(5-6):822-7.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46