Dagligrökning hos vuxen med lungsjukdom

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med lungsjukdom
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder som har bättre effekt vid dagligrökning hos personer med lungsjukdom (se Kvalificerat rådgivande samtal med eller utan tillägg av läkemedel vid dagligrökning hos vuxen med lungsjukdom, Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen.). Dock är det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med lungsjukdom otillräckligt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (se Rådgivande samtal vid dagligrökning hos vuxen. Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för rökare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av rådgivande samtal vid dagligrökning specifikt för personer med lungsjukdom.
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger rådgivande samtal en större andel som slutar röka än sedvanlig behandling/ingen åtgärd (hög evidensstyrka).

Rådgivande samtal med patienter med kroniskt obstruktiv lungssjukdom (kol) som röker har studerats i 2 randomiserade kontrollerade studier, med sammanlagt 105 personer [1-2]. Det var ingen av studierna som hade någon egentlig kontrollgrupp, som inte fick rådgivande samtal, och de kan därför inte ligga till grund för några slutsatser om effekten av rådgivande samtal. I den ena studien [1] fick deltagare i både interventions- och kontrollgrupp rådgivande samtal, med skillnaden att sjukdomen benämndes som ”rökarlunga” i informationsmaterial och samtal med deltagare i interventionsgruppen, men som ”kronisk bronkit/emfysem” i informationsmaterial och samtal med deltagare i kontrollgruppen. I den andra studien [2] fick deltagare i både interventions- och kontrollgrupp rådgivande samtal i 30 minuter, en informationsbroschyr, erbjudande om nikotintuggummi och dagliga hembesök under 3 månader. Kontrollgruppen fick dessutom lotter för att delta i studien, medan interventionsgruppen fick lotter om de inte hade rökt sedan det senaste besöket. Ingen av studierna visade på en signifikant förbättring av antalet som slutade röka.

Däremot har en systematisk översikt [3] visat att rådgivande samtal leder till att andelen som slutar röka bland dagligrökare generellt är större jämfört med inga rådgivande samtal eller sedvanlig vård (relativ risk 1,55, konfidensintervall 1,35–1,79, och för rådgivande samtal med särskild uppföljning är motsvarande siffra 2,22, konfidensintervall 1,84–2,68).

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Brandt, CJ, Ellegaard, H, Joensen, M, Kallan, FV, Sorknaes, AD, Tougaard, L. Effect of diagnosis of "smoker's lung". RYLUNG Group. Lancet. 1997; 349(9047):253.
  2. Crowley, TJ, Macdonald, MJ, Walter, MI. Behavioral anti-smoking trial in chronic obstructive pulmonary disease patients. Psychopharmacology (Berl). 1995; 119(2):193-204.
  3. Stead, LF, Bergson, G, Lancaster, T. Physician advice for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2008; (2):CD000165.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46