Dagligrökning hos vuxen med högt blodtryck

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med högt blodtryck
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har bättre effekt (se Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen, Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen) och Kvalificerat rådgivande samtal vid dagligrökning hos vuxen med högt blodtryck). Dock är det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med högt blodtryck svagt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (se Rådgivande samtal med särskild uppföljning vid dagligrökning hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för rökare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid dagligrökning hos vuxen med högt blodtryck ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en något, ej säkerställt, större andel som slutar röka jämfört med enkla råd (låg evidensstyrka).

Personer med högt blodtryck som röker har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom på grund av kombinationen av två riskfaktorer, det vill säga rökning och högt blodtryck. De löper också risk för försämring av hypertonin, och för sämre resultat av åtgärder mot hypertonin, på grund av rökningen [1].

Rådgivande samtal med särskild uppföljning har studerats i en randomiserad kontrollerad studie, som inkluderade 281 rökare med högt blodtryck [2]. Deltagarna delades in i 3 grupper: 1 kontrollgrupp och 2 interventionsgrupper. Kontrollgruppen fick kort information, broschyrer och hänvisning till befintlig hjälp i samhället. För båda interventionsgrupperna bestod interventionen av 3 besök hos en hälsopedagog med 6 månaders mellanrum, uppföljande samtal via telefon (sammanlagt 21 telefonsamtal) och självhjälpsmaterial. Nikotinläkemedel och Bupropion gavs till dem som önskade. I den ena interventionsgruppen gavs rökavvänjningsstödet samtidigt med rådgivning om två andra riskfaktorer (fysisk aktivitet och saltintag). I den andra interventionsgruppen behandlades en riskfaktor i taget vid de 3 olika besökstillfällena. Efter 18 månader var andelen som slutade röka 16,9 procent jämfört med 10,1 i kontrollgruppen. Skillnaden var dock inte statistiskt säkerställd. Då rökavvänjningsstödet gavs samtidigt som rådgivning om fysisk aktivitet och saltintag var andelen som slutade röka 20,3 procent. Andelen som slutade röka var alltså större då flera riskfaktorer behandlades samtidigt än om en riskfaktor i taget behandlades under en 6-månadersperiod.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Oncken, CA, White, WB, Cooney, JL, Van Kirk, JR, Ahluwalia, JS, Giacco, S. Impact of smoking cessation on ambulatory blood pressure and heart rate in postmenopausal women. Am J Hypertens. 2001; 14(9 Pt 1):942-9.
  2. Hyman, DJ, Pavlik, VN, Taylor, WC, Goodrick, GK, Moye, L. Simultaneous vs sequential counseling for multiple behavior change. Arch Intern Med. 2007; 167(11):1152-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46