Dagligrökning hos vuxen med hjärt-kärlsjukdom

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med hjärt-kärlsjukdom
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal (med uppföljning i mer än 1 månad)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Tillståndets svårighetsgrad är något större än för rökare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid dagligrökning hos vuxen med hjärt-kärlsjukdom ger kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än sedvanlig vård/enkla råd (måttlig evidensstyrka).

Kvalificerat rådgivande samtal för hjärt-kärlpatienter har studerats i en systematisk översikt [1] inkluderande 12 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 1 844 personer, samt i 5 randomiserade kontrollerade studier [2-6] publicerade efter översikten, med sammanlagt 827 personer. Rökavvänjningen ingick som en del i ett bredare behandlingsprogram i 7 av studierna, medan det i övriga studier var en intervention inriktad enbart på rökavvänjning. I alla studier inkluderade den kvalificerade rådgivingen uppföljning, i form av ytterligare besök eller telefonsamtal, under mer än 1 månads tid.

En metaanalys i översikten visar att andelen som slutade röka var 51 procent, jämfört med 35 procent bland kontrollgrupperna som fick sedvanlig vård (relativ risk 1,46, konfidensintervall 1,31–1,63). Resultatet i de senare studierna, där den kvalificerade rådgivningen även inkluderade erbjudande om nikotinläkemedel, bekräftar översiktens resultat (den relativa risken var mellan 1,15 och 3,90 i de olika studierna).

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Barth, J, Critchley, J, Bengel, J. Psychosocial interventions for smoking cessation in patients with coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2008; (1):CD006886.
  2. Sivarajan Froelicher, ES, Miller, NH, Christopherson, DJ, Martin, K, Parker, KM, Amonetti, M, et al. High rates of sustained smoking cessation in women hospitalized with cardiovascular disease: the Women's Initiative for Nonsmoking (WINS). Circulation. 2004; 109(5):587-93.
  3. Chouinard, MC, Robichaud-Ekstrand, S. The effectiveness of a nursing inpatient smoking cessation program in individuals with cardiovascular disease. Nurs Res. 2005; 54(4):243-54.
  4. Pedersen, L, Johansen, S, Eksten, L. Rygestop hos akutte hjertepatienter. Ugeskr Laeger 2005; 167:3044-47.
  5. Mohiuddin, SM, Mooss, AN, Hunter, CB, Grollmes, TL, Cloutier, DA, Hilleman, DE. Intensive smoking cessation intervention reduces mortality in high-risk smokers with cardiovascular disease. Chest. 2007; 131(2):446-52.
  6. Hanssen, TA, Nordrehaug, JE, Eide, GE, Hanestad, BR. Improving outcomes after myocardial infarction: a randomized controlled trial evaluating effects of a telephone follow-up intervention. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007; 14(3):429-37.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46