Dagligrökning hos vuxen med depression

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med depression
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med depression är otillräckligt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (se Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för rökare generellt. 

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal vid dagligrökning hos vuxen med depression.
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger individuellt kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än ingen åtgärd, sedvanlig vård eller rådgivande samtal (hög evidensstyrka).
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal i grupp en större andel som slutar röka jämfört med ingen åtgärd eller självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka).

Det saknas nästan helt studier på rökare med depression som fått kvalificerat rådgivande samtal. Endast en randomiserad kontrollerad studie, med 179 patienter med diagnostiserad endogen depression (en eller flera episoder), har identifierats [1]. I studien jämförs rökavvänjning med kognitiv beteendeterapi (KBT) med kortare rökavvänjning och KBT mot depression. Tidsåtgången var densamma för de båda åtgärderna. Det fanns inte någon kontrollgrupp som inte fått kvalificerat rådgivande samtal. Vid uppföljning efter 12 månader sågs bra effekt i båda grupperna. I den grupp som fick längre rökavvänjning med KBT var det 24,7 procent som slutade röka, jämfört med 32,5 procent i gruppen som fick kortare rökavvänjning och KBT mot depression. Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Eftersom studien saknar relevant jämförelsegrupp, och dessutom har brister i studiekvalitet och oprecisa data, bedöms evidensstyrkan som mycket låg. Det innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats.

Däremot har en systematisk översikt [2] visat att individuellt kvalificerat rådgivande samtal leder till att andelen som slutar röka bland dagligrökare generellt är 11,6 procent, jämfört med 7,8 procent bland dagligrökare som inte fått någon åtgärd, eller som fått sedvanlig vård eller rådgivande samtal. I en jämförelse av kvalificerat rådgivande samtal i grupp mot självhjälpsmaterial var andelen som slutade röka 11,5 procent, jämfört med 5,5.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Brown, RA, Kahler, CW, Niaura, R, Abrams, DB, Sales, SD, Ramsey, SE, et al. Cognitive-behavioral treatment for depression in smoking cessation. J Consult Clin Psychol. 2001; 69(3):471-80.
  2. Lancaster, T, Stead, LF. Individual behavioural counselling for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2002; (3):CD001292.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46