Dagligrökning hos vuxen med cancer

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med cancer
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med cancer är otillräckligt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (se Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för rökare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal specifikt vid dagligrökning hos vuxen med cancer.
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger individuellt kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än ingen åtgärd, sedvanlig vård eller rådgivande samtal (hög evidensstyrka).
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal i grupp en större andel som slutar röka jämfört med ingen åtgärd eller självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka).

Det är väl dokumenterat att rökning hos patienter med huvud- och halscancer ökar risken för allvarliga komplikationer vid cancerbehandling [1-3]. En studie [4] talar för att genomförda rökstopp signifikant kan minska antalet komplikationer och inläggningar vid strålbehandling.

Kvalificerat rådgivande samtal för patienter med cancer som röker har studerats i 3 randomiserade kontrollerade studier, med sammanlagt 459 personer. Interventionen bestod av kvalificerat rådgivande samtal som upprepades 1 gång per månad i 6 månader [5], MI-baserat kvalificerat rådgivande samtal, telefonstöd i 6 veckor och erbjudande om nikotinläkemedel för storrökare [6], eller kvalificerat rådgivande samtal om rökning, alkoholproblem och depression, en bok med KBT-teknik, 9–11 telefonsamtal samt erbjudande om nikotinläkemedel eller Bupropion [7]

Andelen patienter som efter 6–12 månader slutat röka varierade kraftigt mellan studierna. I 2 av studierna [5-6] hade interventionen ingen positiv effekt, medan den tredje studien [7] visade en signifikant ökning. Brister i studierna gör dock att evidensstyrkan bedöms som mycket låg. Det innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats.

Däremot har en systematisk översikt [8] visat att individuellt kvalificerat rådgivande samtal leder till att andelen som slutar röka bland dagligrökare generellt är 11,6 procent, jämfört med 7,8 procent bland dagligrökare som inte fått någon åtgärd, eller som fått sedvanlig vård eller rådgivande samtal. I en jämförelse av kvalificerat rådgivande samtal i grupp mot självhjälpsmaterial var andelen som slutade röka 11,5 procent, jämfört med 5,5.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Browman, GP, Wong, G, Hodson, I, Sathya, J, Russell, R, McAlpine, L, et al. Influence of cigarette smoking on the efficacy of radiation therapy in head and neck cancer. N Engl J Med. 1993; 328(3):159-63.
  2. Khuri, FR, Kim, ES, Lee, JJ, Winn, RJ, Benner, SE, Lippman, SM, et al. The impact of smoking status, disease stage, and index tumor site on second primary tumor incidence and tumor recurrence in the head and neck retinoid chemoprevention trial. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2001; 10(8):823-9.
  3. Schnoll, RA, Rothman, RL, Lerman, C, Miller, SM, Newman, H, Movsas, B, et al. Comparing cancer patients who enroll in a smoking cessation program at a comprehensive cancer center with those who decline enrollment. Head Neck. 2004; 26(3):278-86.
  4. Zevallos, JP, Mallen, MJ, Lam, CY, Karam-Hage, M, Blalock, J, Wetter, DW, et al. Complications of radiotherapy in laryngopharyngeal cancer: effects of a prospective smoking cessation program. Cancer. 2009; 115(19):4636-44.
  5. Gritz, ER, Carr, CR, Rapkin, D, Abemayor, E, Chang, LJ, Wong, WK, et al. Predictors of long-term smoking cessation in head and neck cancer patients. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 1993; 2(3):261-70.
  6. Wakefield, M, Olver, I, Whitford, H, Rosenfeld, E. Motivational interviewing as a smoking cessation intervention for patients with cancer: randomized controlled trial. Nurs Res. 2004; 53(6):396-405.
  7. Duffy, SA, Ronis, DL, Valenstein, M, Lambert, MT, Fowler, KE, Gregory, L, et al. A tailored smoking, alcohol, and depression intervention for head and neck cancer patients. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2006; 15(11):2203-8.
  8. Lancaster, T, Stead, LF. Individual behavioural counselling for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2002; (3):CD001292.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46