Dagligrökning hos vuxen med cancer

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen med cancer
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad, men att åtgärden endast har måttlig effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder som har bättre effekt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid dagligrökning hos vuxen med cancer, Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen). Dock är det vetenskapliga underlaget om effekt av åtgärden specifikt för personer med cancer otillräckligt. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (se Rådgivande samtal vid dagligrökning hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för rökare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av rådgivande samtal specifikt vid dagligrökning hos vuxen med cancer.
  • Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger rådgivande samtal en större andel som slutar röka än sedvanlig behandling/ingen åtgärd (hög evidensstyrka).

Det är väl dokumenterat att rökning hos patienter med huvud- och halscancer ökar risken för allvarliga komplikationer vid cancerbehandling [1-3]. En studie [4] talar för att genomförda rökstopp signifikant kan minska antalet komplikationer och inläggningar vid strålbehandling

Rökavvänjning i form av rådgivande samtal, nikotinläkemedel och hänvisning till sluta röka-stöd utanför kliniken har utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie med 432 patienter med olika former av cancerdiagnoser [5]. Studien visade ingen skillnad av intervention jämfört med sedvanlig behandling, som bestod av enkla råd. Eftersom studien bedöms ha allvarliga begränsningar i studiekvalitet och oprecisa data, och på grund av en viss osäkerhet vad gäller möjligheten att överföra resultatet till patienter med rökningsrelaterad cancer, bedöms evidensstyrkan som mycket låg. Det innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats.

Däremot har en systematisk översikt [6] visat att rådgivande samtal leder till att andelen som slutar röka bland dagligrökare generellt är större jämfört med ingen rådgivning eller sedvanlig vård (relativ risk 1,55, konfidensinter-vall 1,35–1,79, och för rådgivande samtal med särskild uppföljning är motsvarande siffra 2,22, konfidensintervall 1,84–2,68).

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Browman, GP, Wong, G, Hodson, I, Sathya, J, Russell, R, McAlpine, L, et al. Influence of cigarette smoking on the efficacy of radiation therapy in head and neck cancer. N Engl J Med. 1993; 328(3):159-63.
  2. Khuri, FR, Kim, ES, Lee, JJ, Winn, RJ, Benner, SE, Lippman, SM, et al. The impact of smoking status, disease stage, and index tumor site on second primary tumor incidence and tumor recurrence in the head and neck retinoid chemoprevention trial. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2001; 10(8):823-9.
  3. Schnoll, RA, Rothman, RL, Lerman, C, Miller, SM, Newman, H, Movsas, B, et al. Comparing cancer patients who enroll in a smoking cessation program at a comprehensive cancer center with those who decline enrollment. Head Neck. 2004; 26(3):278-86.
  4. Zevallos, JP, Mallen, MJ, Lam, CY, Karam-Hage, M, Blalock, J, Wetter, DW, et al. Complications of radiotherapy in laryngopharyngeal cancer: effects of a prospective smoking cessation program. Cancer. 2009; 115(19):4636-44.
  5. Schnoll, RA, Zhang, B, Rue, M, Krook, JE, Spears, WT, Marcus, AC, et al. Brief physician-initiated quit-smoking strategies for clinical oncology settings: a trial coordinated by the Eastern Cooperative Oncology Group. J Clin Oncol. 2003; 21(2):355-65.
  6. Stead, LF, Bergson, G, Lancaster, T. Physician advice for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2008; (2):CD000165.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46