Dagligrökning hos vuxen

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder som bör prövas i första hand (se Rådgivande samtal med särskild uppföljning vid dagligrökning hos vuxen, Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen) eftersom nikotinläkemedel är förknippat med risk för biverkningar.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel en större andel som slutar röka jämfört med placebo eller kvalificerat rådgivande samtal utan tillägg av nikotinläkemedel (hög evidensstyrka).

Kvalificerat rådgivande samtal i grupp med tillägg av nikotinplåster, nikotintuggummi, nikotininhalator eller nikotinnässpray har studerats i 34 randomiserade kontrollerade studier med 8 128 rökare. Resultaten är sammanställda i en systematisk översikt från Cochrane [1]. Av de 34 studierna var 22 placebokontrollerade, och 12 studier jämförde med kvalificerat rådgivande samtal utan tillägg. Den kvalificerade rådgivningen utgjordes vanligen av gruppträffar på cirka 1 timme 1 gång i veckan under 1,5–2 månader. I grupperna ingick omkring 10–12 personer som, under ledning av en rökavvänjningskunnig sjuksköterska eller psykolog, fick information om hälsovinster med att sluta röka, samt stöd och råd om hur man bryter ett inlärt beteende, minskar nikotinabstinensen, lindrar eventuella biverkningar av läkemedel och förebygger återfall. Efter 6–12 månader var andelen som slutade röka 27 procent, jämfört med 18 procent i kontrollgrupperna (relativ risk 1,56, konfidensintervall 1,43–1,69). De olika typerna av nikotinläkemedel gav ett likvärdigt resultat.

Nikotintuggummi och nikotinsugtabletter kan ge biverkningar i form av illamående, irritation i munnen eller dyspeptiska besvär, vilket leder till att cirka 5 procent av patienterna avbryter behandlingen. Patienter med hjärt-sjukdom eller diabetes, som använder nikotintuggummi eller nikotinsugtabletter under upp till 12 veckor, uppvisar ingen försämring av sin sjukdom [2-3]. I en metaanalys av över 5 000 rökare som använt nikotinplåster redovisades inga allvarliga biverkningar [4]. De biverkningar som rapporterades var hudirritation, sömnstörningar, illamående och andningsbesvär. Man fann ingen ökad risk för högt blodtryck, bröstsmärtor, MI, stroke, takykardi, arytmi eller angina. Studier på patienter med hjärt-kärlsjukdom visar inte heller på någon ökad risk för försämring av hjärtkärlsjukdomen [5-8] [9].

Hälsoekonomisk bedömning

Kvalificerat rådgivande samtal och nikotinläkemedel till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per QALY respektive vunnet levnadsår jämfört med sedvanlig eller ingen behandling (god evidens).

Referenser

  1. Stead, LF, Perera, R, Bullen, C, Mant, D, Lancaster, T. Nicotine replacement therapy for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2008; (1):CD000146.
  2. Murray, RP, Bailey, WC, Daniels, K, Bjornson, WM, Kurnow, K, Connett, JE, et al. Safety of nicotine polacrilex gum used by 3,094 participants in the Lung Health Study. Lung Health Study Research Group. Chest. 1996; 109(2):438-45.
  3. Marsh, HS, Dresler, CM, Choi, JH, Targett, DA, Gamble, ML, Strahs, KR. Safety profile of a nicotine lozenge compared with that of nicotine gum in adult smokers with underlying medical conditions: a 12-week, randomized, open-label study. Clin Ther. 2005; 27(10):1571-87.
  4. Greenland, S, Satterfield, MH, Lanes, SF. A meta-analysis to assess the incidence of adverse effects associated with the transdermal nicotine patch. Drug Saf. 1998; 18(4):297-308.
  5. Nicotine replacement therapy for patients with coronary artery disease. Working Group for the Study of Transdermal Nicotine in Patients with Coronary artery disease. Arch Intern Med. 1994; 154(9):989-95.
  6. Joseph, A, Norman, S, Ferry, L, Prochazka, A, Westman, E, Steele, B, et al. The safety of transdermal nicotine as an aid to smoking cessation in patients with cardiac disease. N Engl J Med 1996; 335(24):1792-8.
  7. Tzivoni, D, Keren, A, Meyler, S, Khoury, Z, Lerer, T, Brunel, P. Cardiovascular safety of transdermal nicotine patches in patients with coronary artery disease who try to quit smoking. Cardiovasc Drugs Ther. 1998; 12(3):239-44.
  8. Campbell, IA, Prescott, RJ, Tjeder-Burton, SM. Transdermal nicotine plus support in patients attending hospital with smoking-related diseases: a placebo-controlled study. Respir Med. 1996; 90(1):47-51.
  9. Meine, TJ, Patel, MR, Washam, JB, Pappas, PA, Jollis, JG. Safety and effectiveness of transdermal nicotine patch in smokers admitted with acute coronary syndromes. Am J Cardiol. 2005; 95(8):976-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46