Dagligrökning hos vuxen

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal (i grupp)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Vid jämförelse med Individuellt kvalificerat rådgivande samtal vid dagligrökning hos vuxen är kostnaden sannolikt lägre, och effekten är sannolikt inte sämre.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal i grupp en större andel som slutar röka jämfört med ingen rådgivning eller självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka).
  • Vid dagligrökning hos vuxen tycks kvalificerat rådgivande samtal i grupp inte ha bättre effekt än kvalificerad individuell rådgivning (måttlig evidensstyrka).

Effekten av kvalificerat rådgivande samtal i grupp har studerats i en systematisk översikt [1], omfattande totalt 55 randomiserade kontrollerade studier. Interventionen var mycket varierande. I de flesta studierna hade man 6–8 möten. Den kvalificerade rådgivningen inkluderade olika komponenter såsom kontrakt, sluta röka gradvis, bokföra antalet cigaretter, identifiera högrisksituationer, socialt stöd (genom att diskutera och dela erfarenheter) och kognitiv beteendeterapi. En del program hade mera specifika inslag för att till exempel hjälpa mot nedstämdhet och depression. De som genomförde interventionen var oftast psykologer, men också läkare, sjuksköterskor och specialutbildade hälsoinformatörer förekom. Kontrollgrupperna varierade, med ingen intervention alls, självhjälpsintervention (med skriftligt material som broschyr, manual eller TV-program), eller något enstaka möte med hälsorådgivare eller läkare.

En metaanalys med 11 studier jämförde kvalificerat rådgivande samtal i grupp mot självhjälpsmaterial med samma innehåll. Andelen som slutade röka efter 6 månader var då 11,5 procent, jämfört med 5,5 procent bland kontrollgrupper som enbart fått självhjälpsmaterial (oddskvot 2,64, konfidensintervall 1,89–3,69). En jämförelse mot ingen rådgivning visade en likartad signifikant effekt. Vid en jämförelse mellan kvalificerat rådgivande samtal i grupp och individuellt kvalificerat rådgivande samtal var oddskvoten 0,86 (konfidensintervall 0,66–1,12). I översikten gjorde man också en jämförelse mellan kvalificerat rådgivande samtal med olika innehåll. I en metaanalys av 15 studier gav kvalificerat rådgivande samtal med längre och mera kvalificerade inslag såsom färdighetsträning och kognitiv beteendeterapi en bättre effekt (oddskvot 1,32, konfidensintervall 1,08–1,61). Tolkningen försvåras dock av en stor studie, där interventionen bestod av en 4 dagars intensivkurs.

Hälsoekonomisk bedömning

Kvalificerat rådgivande samtal i grupp till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per QALY jämfört med att inte sätta in någon åtgärd (viss evidens).

Referenser

  1. Lancaster, T, Stead, LF. Individual behavioural counselling for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2002; (3):CD001292.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46