Dagligrökning hos vuxen

  • Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen
  • Åtgärd: Rökavvänjning med snus

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det saknas vetenskapligt underlag för att åtgärden har effekt.

Kommentar

Hälso- och sjukvården bör inte rekommendera snus eftersom snus medför en något till måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Det finns andra effektiva åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har vetenskapligt stöd (se Rådgivande samtal vid dagligrökning hos vuxen, Rådgivande samtal med särskild uppföljning vid dagligrökning hos vuxen, Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av snus som rökavvänjningsmetod vid dagligrökning hos vuxen.

Det saknas vetenskapliga kontrollerade studier om effekten av snus som rökavvänjningshjälpmedel. Det finns intervjustudier och enkätstudier som visar att en del människor har använt snus som självmedicinering vid rökslut [1-4]. Det är dock fler personer i dessa studier som har slutat röka utan att använda snus. Snus är, enligt de studier som finns för närvarande, inte lika skadligt som rökning. Det finns dock studier som talar för en klar riskökning för bland annat dödlig hjärtinfarkt [5-6], pancreascancer [7], gastrointestinal cancer [8] och metabola syndromet [9] hos snusare.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Tillgren, P, Haglund, BJ, Lundberg, M, Romelsjo, A. The sociodemographic pattern of tobacco cessation in the 1980s: results from a panel study of living condition surveys in Sweden. J Epidemiol Community Health. 1996; 50(6):625-30.
  2. Gilljam, H, Galanti, MR. Role of snus (oral moist snuff ) in smoking cessation and smoking reduction in Sweden. Addiction. 2003; 98(9):1183-9.
  3. Furberg, H, Bulik, CM, Lerman, C, Lichtenstein, P, Pedersen, NL, Sullivan, PF. Is Swedish snus associated with smoking initiation or smoking cessation? Tob Control. 2005; 14(6):422-4.
  4. Ramstrom, LM, Foulds, J. Role of snus in initiation and cessation of tobacco smoking in Sweden. Tob Control. 2006; 15(3):210-4.
  5. Bolinder, G, Alfredsson, L, Englund, A, de Faire, U. Smokeless tobacco use and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am J Public Health. 1994; 84(3):399-404.
  6. Hergens, MP, Alfredsson, L, Bolinder, G, Lambe, M, Pershagen, G, Ye, W. Long-term use of Swedish moist snuff and the risk of myocardial infarction amongst men. J Intern Med. 2007; 262(3):351-9.
  7. Luo, J, Ye, W, Zendehdel, K, Adami, J, Adami, HO, Boffetta, P, et al. Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung, and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study. Lancet. 2007; 369(9578):2015-20.
  8. Zendehdel, K, Nyren, O, Luo, J, Dickman, PW, Boffetta, P, Englund, A, et al. Risk of gastroesophageal cancer among smokers and users of Scandinavian moist snuff. Int J Cancer. 2008; 122(5):1095-9.
  9. Norberg, M, Stenlund, H, Lindahl, B, Boman, K, Weinehall, L. Contribution of Swedish moist snuff to the metabolic syndrome: a wolf in sheep's clothing? Scand J Public Health. 2006; 34(6):576-83.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46