Om riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder

I dessa nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen rekommendationer om att förebygga sjukdom. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och andra verksamma inom hälso- och sjukvården.

I vilken fas är arbetet med riktlinjerna?

En slutlig version av dessa riktlinjer blev färdig 2011. Nu pågår en revidering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och en remissversion beräknas vara klar sommaren 2017.

Varför är det viktigt med nationella riktlinjer?

Ett bra sjukdomsförebyggande arbete kan förbättra folkhälsan mycket. Samtidigt finns det stora variationer mellan landstingen och olika vårdgivare när det gäller att erbjuda hjälp och stöd till patienter att ändra ohälsosamma levnadsvanor. Dessutom finns en stor efterfrågan på kunskap om användbara effektiva metoder i det praktiska arbetet. Därför gör Socialstyrelsen nationella riktlinjer för att stödja förändring av levnadsvanor.

I arbetet har Socialstyrelsen valt fyra levnadsvanor som alla berör många människors hälsa och därmed tar stora samhällsekonomiska resurser i anspråk:

  • tobaksbruk
  • riskbruk av alkohol
  • otillräcklig fysisk aktivitet
  • ohälsosamma matvanor

Målet med riktlinjerna är att hitta effektiva metoder för att påverka dessa levnadsvanor. På så sätt får vårdgivaren stöd att välja ut och erbjuda de metoder som ger största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad.

Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder tar enbart upp metoder som vårdgivaren kan använda i sitt möte med den enskilda patienten. Merparten av åtgärderna i riktlinjerna består av någon form av rådgivning eller samtal, som syftar till att stödja en förändring av levnadsvanor. Övriga åtgärder i riktlinjerna är tillägg till rådgivning eller samtal.

Om åtgärderna i riktlinjerna

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Riktlinjerna gör det tydligt för vårdgivaren vilka metoder som är lämpliga i mötet med patienter som röker, dricker för mycket alkohol, äter ohälsosamt och rör sig för lite. Även beslutsfattaren får bättre förutsättningar att fördela resurserna efter olika riskgruppers behov. Riktlinjerna gör det också möjligt med en mer enhetlig och säker uppföljning och utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i vården.

Hur kommer patienterna att påverkas?

Riktlinjerna kommer att innebära att vårdgivaren ställer fler frågor till patienterna om levnadsvanor. Patienterna kommer också få mer stöd att ändra ohälsosamma levnadsvanor. Dessutom medför riktlinjerna att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom vårdgivarna får samma kunskap att utgå ifrån.