Screening av osteoporos

Enligt riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar kan hälso- och sjukvården bli bättre på att diagnostisera och behandla personer som på grund av osteoporos har en hög frakturrisk. 200 miljoner kan sparas genom att införa rutiner som fångar upp dem. I Lund arbetar man med frakturkedjor som lett till att frakturerna har halverats i denna grupp.

Osteoporos är en vanlig sjukdom i Sverige och var tredje kvinna i åldern 70–79 år har osteoporos när man mäter bentäthet i höften. Cirka 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av alla män beräknas få en osteoporosrelaterad fraktur under sin livstid. Osteoporos är en behandlingsbar sjukdom och effektiva läkemedel finns.

En sjukdom med stora konsekvenser

År 2012 publicerade Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar där osteoporos ingår och där konstateras att osteoporos är en underdiagnostiserad sjukdom och att konsekvenserna av detta är omfattande.

Årligen:

  • Cirka 70 000 osteoporosrelaterade frakturer i Sverige. Uppskattad kostnad 3,5 miljarder (SBU).
  • Av dessa är 18 000 höftfrakturer som i sin tur står för mer än hälften av alla frakturrelaterade direkta sjukvårdskostnader (Socialstyrelsen).
  • Inom ett år efter frakturen dör 10–15 procent fler än i en grupp med samma kön och ålder men utan höftfraktur (Socialstyrelsen).
  • För många personer med en höftfraktur försämras livskvaliteten. Det kan också medföra social isolering (Socialstyrelsen).
  • Idag behandlas endast cirka 14 procent av de som har fått en fraktur med läkemedel, det borde ligga på mellan 60–70 procent (Socialstyrelsen).

Vad kan hälso- och sjukvården göra?

I de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar ger Socialstyrelsen en mycket hög prioritet till att både diagnostisera och behandla personer med tidigare kot- eller höftfraktur eftersom de har en mycket hög risk att drabbas av nya allvarliga frakturer.

Hälso- och sjukvården bör

  • mäta bentätheten i höft och ländrygg med DXA vid en beräknad tioårig frakturrisk över 15 procent enligt FRAX (prioritet 3)
  • behandla personer med mycket hög frakturrisk med alendronsyra (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med zoledronsra till personer med mycket hög frakturrisk och som har svårigheter att fullfölja behandling med alendronsyra (prioritet 2).

Minskat lidande och minskade kostnader

Hälso- och sjukvården har mycket att vinna på att tidigt fånga upp och behandla personer med en mycket hög frakturrisk. Bara genom att följa Socialstyrelsens rekommendation att behandla personer med en mycket hög frakturrisk förväntas hälso- och sjukvården minska kostnaderna med cirka 200 miljoner kronor per år, till följd av en minskning av antalet frakturer.

Frakturkedjor i flera landsting

Flera landsting har skapat rutiner vid de kliniker där frakturpatienter behandlas för att tidigt fånga upp personer med mycket hög frakturrisk genom så kallade frakturkedjor. En frakturkedja kan se lite olika ut men grunden är alltid ett brett samarbete mellan ortopeder, allmänläkare, sjukgymnaster, geriatriker och endokrinologer.

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54