Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kognitiva funktionsnedsättningar (minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner)

  • Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kognitiva funktionsnedsättningar (minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner)
  • Åtgärd: Kognitiv träning genom övning av olika komponenter som ingår i komplexa kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det finns en alternativ åtgärd med hög evidens för effekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Personer med kognitiva funktionsinskränkningar (i minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner) och nedsatta sociala färdigheter riskerar en sänkt livskvalitet och fortsatta begränsningar i sitt dagliga liv.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kognitiva funktionsnedsättningar (i minne, uppmärksamhet eller exekutiva funktioner)

  • tycks kognitiv träning genom övning av olika komponenter som ingår i komplexa kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial som tillägg till sedvanlig behandling, i jämförelse med enbart sedvanlig eller annan behandling, förbättra olika kognitiva funktioner (evidensstyrka 3)
  • tycks kognitiv träning i tillägg till sedvanlig behandling och i kombination med psykosociala rehabiliterande åtgärder förbättra kognitiva funktioner och psykosocial funktion samt minska symtom i jämförelse med sedvanlig eller annan behandling (evidensstyrka 3).

Sex översikter har inkluderats [1-6]. Alla inkluderade översikter är baserade på RCT-studier och i alla översikter utom en [5] redovisas metaanalyser.

Översikten av Hayes med flera [1] omfattar tre studier med 107 deltagare, Twamley med flera [4] omfattar 17 studier med 697 deltagare, i Krabbendam [2] ingår 12 studier med 543 deltagare, Suslow med flera [5] omfattar 9 studier med 395 deltagare och i Pilling med flera [6] ingår 5 studier med 170 deltagare. Resultatmåtten har till allra största delen varit test av olika kognitiva funktioner som verbalt minne, visuellt minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Mer generella resultatmått som symtom, självkänsla, global funktion eller återinläggning på sjukhus har använts i ett mindre antal studier.

Två översikter visar inga positiva resultat av kognitiv träning [1, 6]. Twamley med flera [4] pekar på att kognitiv träning ger förbättrad förmåga mätt med olika kognitiva test och redovisar effektstorlekar mellan 0,23 och 1,22, beroende på vilken typ av träningsintervention som har studerats. Översikterna av Krabbendam med flera och Suslow med flera [2, 5] innehåller ett tiotal studier vardera med små material. Dessa visar att kognitiv träning förbättrar uppmärksamhet och andra kognitiva funktioner jämfört med sedvanlig eller annan kontrollbehandling. Krabbendam redovisar en övergripande effektstorlek avseende förändringar i kognitiva funktioner på 0,45 (konfidensintervall 0,26 till 0,64). Det finns en heterogenitet i de specifika interventioner som har studerats, men man hänvisar i översikten av Twamley till att dessa har gemensamma komponenter. Det finns en heterogenitet även i de resultatmått som har använts.

I den senaste översikten [3] inkluderades data från 26 RCT-studier med sammanlagt 1 151 personer i metaanalysen. I 7 av dem har man kombinerat kognitiv träning med någon psykosocial rehabiliteringsinsats (social färdighetsträning, ”supported employment”, arbetsinriktad rehabilitering eller annan social träning i grupp, n = 256). Resultatet visar att i jämförelse med sedvanlig eller annan kontrollbehandling är kognitiv träning effektivt när det gäller förbättring av kognitiva funktioner (n = 1 214; effektstorlek 0,41; konfidensintervall 0,29 till 0,52), förbättring av psykosocial funktion (n = 615; effektstorlek 0,35; konfidensintervall 0,07 till 0,62) samt minskning av symtom (n = 709; effektstorlek 0,28; konfidensintervall 0,13 till 0,43). Det var dessutom en signifikant större effekt (effektstorlek 0,47) när det gäller utfallsmåttet psykosocial funktion för de 7 studier som kombinerade kognitiv träning med någon psykosocial rehabiliteringsinsats, jämfört med de studier som enbart genomförde kognitiv träning (effektstorlek 0,05). Merparten av studierna saknar uppgifter om hur dessa effekter står sig vid en uppföljning.

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Ej bedömbar. Kostnadsberäkningar finns, men kostnadseffektiviteten för kognitiv träning genom övning av olika komponenter som ingår i komplexa kognitiva processer genom datorbaserade program och testmaterial har inte kunnat bedömas.

Referenser

  1. Hayes, RL, McGrath, JJ. Cognitive rehabilitation for people with schizophrenia and related conditions. Cochrane Database Syst Rev. 2000; (3):CD000968.
  2. Krabbendam, L, Aleman, A. Cognitive rehabilitation in schizophrenia: a quantitative analysis of controlled studies. Psychopharmacology (Berl). 2003; 169(3-4):376-82.
  3. McGurk, SR, Twamley, EW, Sitzer, DI, McHugo, GJ, Mueser, KT. A meta-analysis of cognitive remediation in schizophrenia. Am J Psychiatry. 2007; 164(12):1791-802.
  4. Twamley, EW, Jeste, DV, Bellack, AS. A review of cognitive training in schizophrenia. Schizophr Bull. 2003; 29(2):359-82.
  5. Suslow, T, Schonauer, K, Arolt, V. Attention training in the cognitive rehabilitation of schizophrenic patients: a review of efficacy studies. Acta Psychiatr Scand. 2001; 103(1):15-23.
  6. Pilling, S, Bebbington, P, Kuipers, E, Garety, P, Geddes, J, Martindale, B, et al. Psychological treatments in schizophrenia: II. Meta-analyses of randomized controlled trials of social skills training and cognitive remediation. Psychol Med. 2002; 32(5):783-91.

 

Kontakt