Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kvarstående positiva eller negativa psykossymtom

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kvarstående positiva eller negativa psykossymtom
  • Åtgärd: Individuell kognitiv beteendeterapi

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda personer med schizofreni och kvarstående symtom individuell kognitiv beteendeterapi (prioritet 3).

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är åtgärdens patientnytta och att åtgärden har hög evidens för effekt.

Kommentar

Storleken på patientnyttan är liten till måttlig.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Personer besväras av kvarstående positiva och negativa symtom trots medicinering.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom har individuell kognitiv beteendeterapi, som tillägg till sedvanlig behandling, effekt på individuella centrala symtom (”target symtoms”) och positiva symtom jämfört med enbart sedvanlig behandling (evidensstyrka 1).

Effekterna som rapporteras i de senaste tre systematiska översikterna [1-3] har minskat över tid allteftersom nyare och metodologiskt bättre studier har inkluderats och äldre, metodologiskt sämre studier har utgått.

Den senaste översikten från 2010 inkluderade fjorton studier som jämförde KBT med en aktiv kontrollintervention, i båda fallen som tillägg till sedvanlig behandling, och inkluderade effekterna på symtom och återfall. I nio studier utvärderades positiva symtom och i sju studier negativa symtom. KBT hade en liten effekt jämfört med kontrollinterventionen med avseende på positiva symtom (effektstorlek −0,19; konfidensintervall −0,37 till −0,02; denna effektstorlek minskade i sex ”blindade” studier till −0,08), medan man inte fann någon skillnad för negativa symtom. Åtta studier inkluderade effekter av KBT på återfall, varav tre jämförde med sedvanlig behandling och fem med stödsamtal. Ingen av dessa studier visade några skillnader i effekten av KBT jämfört med TAU.

Den systematiska översikt som publicerades 2008 [2] inkluderar 34 studier med sammanlagt 1 959 personer, varav 27 genomfördes med individuell KBT och de övriga med gruppbaserad KBT. Denna översikt undersöker också betydelsen av ”blindning” och konstaterar att effektstorlekarna blir lägre vid blindning. Översikten från 2008 är uppdelad i studier med god metodologisk kvalitet (N = 12) och studier med sämre kvalitet (N = 22), och här rapporteras uppgifter från dem som bedöms ha god kvalitet. Effektstorleken på individuella centrala symtom (target symtoms) med 12 studier och 1 124 patienter var 0,22, och konfidensintervallet 0,02 till 0,43. Signifikanta effekter föreligger också för positiva symtom (N = 12; effektstorlek 0,22; konfidensintervall 0,02 till 0,43), medan det inte var någon skillnad med avseende på negativa symtom funktionsnivå och stämningsläge (”mood”) jämfört med TAU.

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Individuell kognitiv beteendeterapi bedöms vara kostnadseffektiv som tillägg till sedvanlig behandling jämfört med sedvanlig behandling (skattad).

Referenser

  1. Zimmermann, G, Favrod, J, Trieu, VH, Pomini, V. The effect of cognitive behavioral treatment on the positive symptoms of schizophrenia spectrum disorders: a meta-analysis. Schizophr Res. 2005; 77(1):1-9.
  2. Wykes, T, Steel, C, Everitt, B, Tarrier, N. Cognitive behavior therapy for schizophrenia: effect sizes, clinical models, and methodological rigor. Schizophr Bull. 2008; 34(3):523-37.
  3. Lynch, D, Laws, KR, McKenna, PJ. Cognitive behavioural therapy for major psychiatric disorder: does it really work? A meta-analytical review of well-controlled trials. Psychol Med. 2010; 40(1):9-24.

 

Kontakt