Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med stöd-, service- eller vårdverksamhet

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med stöd-, service- eller vårdverksamhet
  • Åtgärd: Modell för delat beslutsfattande (Shared decision making), ett specifikt arbetssätt som ger personen inflytande över beslutsfattandet kring upplägget och innehållet i den egna kontakten med verksamheten

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

  • erbjuda personer med schizofreni modellen för delat beslutsfattande när vård- och omsorgsåtgärder planeras (prioritet 3).

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är konsekvenserna av en utebliven åtgärd och åtgärdens patientnytta.

Kommentar

Det finns behov av att ange vilka metoder som kan vara effektiva för att öka möjligheten till delaktighet i vård och omsorg.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Risk för att bristande delaktighet i den egna vården leder till dålig autonomi, ”empowerment” och tillfredsställelse med vården. Detta kan innebära en risk för att personen avbryter vårdkontakterna och därmed riskerar ett återfall i sjukdom.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med stöd-, service- eller vårdverksamhet tycks modellen för delat beslutsfattande (shared decision-making) som ges i tillägg till sedvanlig behandling

  • kortsiktigt förbättra patienternas kunskap om sjukdomen jämfört med enbart sedvanlig behandling (visst vetenskapligt underlag)
  • ge en ökad upplevd delaktighet och ökad användning av vissa psykosociala åtgärder jämfört med enbart sedvanlig behandling (visst vetenskapligt underlag)
  • inte på längre sikt förbättra hälsotillståndet eller minska återinläggningarna på sjukhus jämfört med sedvanlig behandling (visst vetenskapligt underlag).

Det finns ingen systematisk översikt inom detta område. Däremot finns en randomiserad kontrollerad studie med relativt lågt bevisvärde, där en insats enligt ”shared decision-making”-modellen jämförs med sedvanlig behandling. [1] Den omfattar 107 patienter inlagda för psykiatrisk vård, där insatsen gavs initialt under inläggningsperioden. På kort sikt förbättrade insatsen patienternas kunskaper om sin sjukdom (P = 0,01), deras upplevda delaktighet i behandlingen (P = 0,03) och användandet av psykopedagogiska och socioterapeutiska åtgärder. I en uppföljningsstudie (efter 6 och 18 månader) kunde inte några effekter påvisas i form av minskade inläggningar på sjukhus, förbättrad psykosocial funktion eller förbättrad global psykisk hälsa [2].

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom det saknas studier och några kostnadsberäkningar inte har genomförts.

Referenser

  1. Hamann, J, Langer, B, Winkler, V, Busch, R, Cohen, R, Leucht, S, et al. Shared decision making for in-patients with schizophrenia. Acta Psychiatr Scand. 2006; 114(4):265-73.
  2. Hamann, J, Cohen, R, Leucht, S, Busch, R, Kissling, W. Shared decision making and long-term outcome in schizophrenia treatment. J Clin Psychiatry. 2007; 68(7):992-7.

 

Kontakt