Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och akut svår psykisk sjukdom

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och akut svår psykisk sjukdom
  • Åtgärd: Krisintervention i hemmet under akuta faser av svår psykisk sjukdom

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är konsekvenserna av en utebliven åtgärd och åtgärdens patientnytta.

Kommentar

Krisintervention kan ingå i åtgärden intensiv case management enligt ACT-modellen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Akuta faser av psykisk sjukdom är ett allvarligt tillstånd för personen och medför konsekvenser även för de närstående.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och akut svår psykisk sjukdom tycks en krisintervention i hemmet leda till minskad risk för återinläggning, minskad börda för familjen samt mer tillfredsställelse med vårdinsatsen (evidensstyrka 3).

Fem RCT-studier med totalt 724 personer inkluderades i en uppdaterad systematisk översikt från 2006 [1]. Alla studier varade i minst tolv månader och inkluderade personer som krävde eller behövde omedelbar inläggning på sjukhus. Majoriteten av deltagarna hade en schizofrenidiagnos, men även andra diagnoser som depression och svåra neuroser fanns representerade. Studierna genomfördes i Australien, USA och Storbritannien. I samtliga studier genomfördes krisinterventionen i hemmet av ett multidisciplinärt team. I tre av studierna genomfördes hembesök även utanför kontorstid. I två av studierna användes telefonkontakt och inte hembesök utanför kontorstid. Standardbehandlingen var omedelbar inläggning på sjukhus med sedvanlig vård.

Ett stort antal utfallsmått undersöktes. Resultaten visade att 45 procent av krisgruppen inte kunde undvika inläggning på sjukhus, men krisinterventionen visade sig ändå minska upprepad inläggning (N = 3, n = 465; relativ risk 0,72; konfidensintervall 0,54 till 0,92; NNT 11, konfidensintervall 6 till 97; heterogent resultat). Övriga effekter var en reduktion av antalet personer som lämnade studien tidigt (N = 4, n = 594; relativ risk för bortfall vid tolv månader 0,74; konfidensintervall 0,56 till 0,98; NNT 13, konfidensintervall 7 till 130) och minskad börda för familjen (N = 1, n = 120; relativ risk 0,34; konfidensintervall 0,20 till 0,59; NNT 3, konfidensintervall 2 till 4). Interventionen upplevs dessutom som en mer tillfredställande vårdform av både patienter och familjer. Inga skillnader fanns avseende dödlighet eller olika mätningar av mentala tillstånd.

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom det saknas studier och några kostnadsberäkningar inte har genomförts.

Referenser

  1. Joy, CB, Adams, CE, Rice, K. Crisis intervention for people with severe mental illnesses. Cochrane Database Syst Rev. 2006; (4):CD001087.