Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder
  • Åtgärd: Mindre intensiv case management enligt resursmodellen

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

  • erbjuda personer med schizofreni som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder mindre intensiv case management enligt resursmodellen (prioritet 4).

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är åtgärdens patientnytta och att det saknas någon alternativ åtgärd med visad evidens för effekt vid detta tillstånd.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Om personer med omfattande kontakter med vårdsystemet inte får en lämplig insats ökar risken för återfall, eller risken för social utsatthet som hemlöshet och arbetslöshet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder

  • tycks insatsen mindre intensiv case management enligt resursmodellen minska antalet dagar i slutenvård och minska antalet självrapporterade vårdbehov i jämförelse med sedvanlig vård (visst vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av andra varianter av personligt ombud jämfört med sedvanlig behandling.

Det saknas systematiska översikter om mindre intensiv case management enligt den svenska modellen med personligt ombud (PO) för personer med psykiskt funktionshinder. En studie gjordes av de tio ursprungliga försöksverksamheterna, där bland annat en (n = 77) RCT-studie genomfördes i en av verksamheterna som använde en modell som liknade resursmodellen av mindre intensiv case management. Därutöver gjordes uppföljningsstudier av personerna i alla de tio PO-verksamheter som ingick i försöksverksamheterna i samband med psykiatrireformen [1-2]. I denna uppföljning följdes personerna i upp till sex år efter det att de ursprungligen fick ett personligt ombud. I denna uppföljning saknas dock jämförelsegrupper [3]. I den randomiserade kontrollerade studien [4], där PO användes enligt en modell som liknar resursmodellen, fördelades 33 personer till PO-verksamheten och 44 personer till sedvanlig behandling med i detta fall en väl fungerande samordning av den psykiatriska vården (främst av öppenvård, dagvård och slutenvård). Grupperna följdes upp 18 respektive 36 månader efteråt med ett bortfall av 14 respektive 17 procent. För gruppen som fick ett personligt ombud enligt resursmodellen för mindre intensiv case management minskade antalet självrapporterade, ej tillfredsställda vårdbehov signifikant mer än för jämförelsegruppen vid 36-månadersuppföljningen (3,2; standardavvikelse 1,8 jämfört med 4,6; standardavvikelse 3,8; p = 0,047).

Gruppen förbättrades dock inte mer än jämförelsegruppen beträffande allmän livskvalitet, psykosocial funktionsförmåga eller symtomatologi, vare sig vid 18- eller 36-månadersuppföljningen. Inte heller skilde sig återinläggningsfrekvensen mellan grupperna. Men för dem som lades in var antalet dagar i slutenvård väsentligt färre för gruppen med personligt ombud enligt resursmodellen (56,6; standardavvikelse 125,9 respektive 107,7; standardavvikelse 137,1; p = 0,005). Gruppen var också mer nöjd med insatsen än jämförelsegruppen (4,54; standardavvikelse 0,58 respektive 3,91; standardavvikelse 1,00; p = 0,004). Uppföljningar utan jämförelsegrupper [1, 3] har också gjorts av de personer (n = 176) som fick ett personligt ombud inom ramen för den försöksverksamhet med tio verksamheter som inleddes 1995 i Sverige. De tio försöksverksamheterna hade lite varierad uppläggning av arbetets organisation och innehåll inom ramen för insatstypen case management. 153 personer deltog i uppföljningen efter 18 månader och 92 personer i uppföljningen efter sex år. Dessa uppföljningar visar förbättringar i många avseenden. Sexårsuppföljningen visar exempelvis signifikanta förbättringar genomsnittligt för hela gruppen när det gäller livskvalitet och sociala relationer samt psykosocial funktion inklusive arbete. De hade även färre psykiatriska symtom och minskat vårdutnyttjande (dock inte i tvångsvård). Eftersom jämförelsegrupper saknas ger dessa studier dock ingen information om vad insatsen personligt ombud tillför jämfört med sedvanliga åtgärder.

Socialstyrelsen följer också de nuvarande reguljära PO-verksamheterna och redovisar läget årligen [5]. Det saknas dock ett vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna av de nuvarande PO-verksamheterna.

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Personligt ombud med utgångspunkt i resursmodellen av mindre intensiv case management, som tillägg till sedvanlig behandling, bedöms vara kostnadseffektiv i jämförelse med sedvanlig behandling (skattad).

Referenser

  1. Björkman, T, Hansson, L. What do case managers do? An investigation of case manager interventions and their relationships to client outcome. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2000; 35(1):43-50.
  2. Socialstyrelsen. Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder. En sexårsuppföljning av tio försöksverksamheter. 2004.
  3. Bjorkman, T, Hansson, L. Case management for individuals with a severe mental illness: a 6-year follow-up study. Int J Soc Psychiatry. 2007; 53(1):12-22.
  4. Bjorkman, T, Hansson, L, Sandlund, M. Outcome of case management based on the strengths model compared to standard care. A randomised controlled trial. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2002; 37(4):147-52.
  5. Socialstyrelsen. Uppdrag att utveckla, följa och stödja verksamheter med personligt ombud (PO) för personer med psykiska funktionshinder – lägesrapport 2008. Skrivelse till Regeringen Dnr 72-1704/2002 2009.

 

Kontakt