Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård och stöd, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård och stöd, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatriska vårdavdelningar eller som avbryter vårdkontakter
  • Åtgärd: Mindre intensiv case management

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan

  • i undantagsfall erbjuda personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagda på psykiatriska vårdavdelningar eller som avbryter vårdkontakter, mindre intensiv case management (prioritet 10).

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det finns en alternativ åtgärd vid samma tillstånd med större patientnytta och en hög evidens för effekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: För personer med behov av omfattande kontakter med vårdsystemet och där risken för återfall eller risken för social utsatthet som hemlöshet och arbetslöshet ökar vid utebliven insats.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård och stöd, riskerar att ofta bli inlagda på psykiatriska vårdavdelningar eller som avbryter vårdkontakter

  • medför mindre intensiv case management, jämfört med enbart sedvanlig behandling, till att färre personer avbryter kontakten med vården men ökar antalet vårdtillfällen på sjukhus (evidensstyrka 1)
  • finns inga skillnader mellan mindre intensiv case management och enbart sedvanlig behandling med avseende på sociala eller kliniska resultat (evidensstyrka 1)
  • är mindre intensiv case management mindre effektiv än ACT med avseende på att minska hemlöshet och psykiatriska symtom (evidensstyrka 1).

En systematisk översikt i form av en metaanalys [1] visade att mindre intensiv case management är effektivare än sedvanlig behandling när det gäller att behålla kontakten med vården (oddskvot 0,7; konfidensintervall 0,5 till 0,98; NNT 15), men samtidigt ökar antalet inläggningar på sjukhus (oddskvot 1,84; konfidensintervall 1,33 till 2,57). Den leder förmodligen också till längre vistelser på sjukhus (mer begränsat empiriskt underlag). Case management var inte mer effektivt enligt något kliniskt eller socialt resultatmått. I denna metaanalys ingick elva RCT-studier och som mest 1 300 deltagare i de analyser som gjordes.

En mer avgränsad systematisk översikt som jämför mindre intensiv case management med ACT-modellens effektivitet med avseende på hemlöshet har nyligen genomförts. Denna metaanalys inkluderade sex randomiserade kontrollerade studier och visade att åtgärder enligt ACT, jämfört med mindre intensiv case management, ledde till en 37 procent större minskning i hemlöshet (95 procent konfidensintervall 18 procent till 55 procent) och en 26 procent större förbättring i psykiatriska symtom (95 procent konfidensintervall 7 procent till 44 procent) [2].

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Ej bedömbar. Kostnadsberäkningar finns, men kostnadseffektiviteten för mindre intensiv case management jämfört med intensiv case management enligt ACT-modellen respektive sedvanlig behandling har inte kunnat bedömas.

Referenser

  1. Marshall, M, Gray, A, Lockwood, A, Green, R. Case management for people with severe mental disorders. Cochrane Database of Systematic Reviews 1998; (2).
  2. Coldwell, CM, Bender, WS. The effectiveness of assertive community treatment for homeless populations with severe mental illness: a meta-analysis. Am J Psychiatry. 2007; 164(3):393-9.

 

Kontakt