Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har behov av stöd i boendet

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har behov av stöd i boendet
  • Åtgärd: Specifikt anpassat stöd i ordinärt boende till personer med schizofreni

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Socialtjänsten bör

  • erbjuda personer med schizofreni specifikt anpassat stöd i ordinärt boende (prioritet 2).

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är konsekvenserna av en utebliven åtgärd och att det saknas alternativa åtgärder med visad evidens för effekt vid detta tillstånd.

Kommentar

Rekommendationen gäller för personer med psykisk funktionsnedsättning som har beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen, och där det finns behov av att erbjuda specifikt anpassat stöd i ordinärt boende till personer med schizofreni (boendestöd med specifik kompetens och psykosociala åtgärder).

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Kan ytterst resultera i försämring av det psykiska tillståndet, behov av heldygnsvård och hemlöshet efter vräkning.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och behov av stöd i boendet

  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att avgöra om stöd i ordinärt boende eller bostad med särskild service ger bättre resultat
  • tycks stabilitet i boendet, oavsett boendelösning, minska inläggningar på sjukhus (evidensstyrka 3).

I en Cochrane-översikt [1], som går igenom studier till och med augusti 2006, var avsikten att jämföra effekterna av stöd i eget boende med bostadslösningar i form av gruppbostäder eller andra kollektiva former. Man fann efter genomgång av 139 vetenskapliga arbeten att man inte kan inkludera någon av dessa studier i analysen på grund av att de inte omfattade den frågeställning man ville belysa. Författarna drar slutsatsen att i det rådande kunskapsläget måste valet mellan att ge stöd i ordinärt boende eller erbjuda plats i särskilda boendeformer bygga på en professionell bedömning av lämpligheten i det enskilda fallet, på personens preferenser och på vilka alternativ man har tillgång till. I en annan systematisk översikt [2], som inkluderar såväl RCT-studier som kvasiexperimentella och kohortstudier, konstateras i samma anda att det vetenskapliga underlaget är svagt när det gäller att vägleda mellan olika alternativ för att ge stöd i boendet till personer i målgruppen (annat än vad som gäller vid hemlöshet, se rad 35 och rad 36).

Stabilitet i boendet (att personen kan bo kvar utan att flytta) snarare än typ av boendelösning förefaller viktigast för att minska inläggningarna på sjukhus [2]. Slutsatsen grundas främst på en RCT-studie [3] med 118 deltagare, varav hälften randomiserades till gruppbostad och den andra hälften till egna lägenheter med stöd. De deltagare som inte bytte bostad under 18 månaders uppföljning hade signifikant färre och kortare sjukhusvistelser jämfört med dem som flyttade, oavsett vilken typ av bostad de var hänvisade till.

En svensk enkätstudie [4] till 43 personer med psykiskt funktionshinder samt 162 professionella inom psykiatri och socialtjänst pekar mot att de professionella tror att merparten av brukarna önskar bostäder med bemanning, men brukarna anger inte lika ofta att det är deras förstahandsval. En engelsk intervjustudie [5] med 41 boende i skyddade, bemannade boendeformer (”sheltered housing”) och 39 personal visade att det vanligast förekommande målet för de boende var att få flytta till ett självständigt boende. Personalens skattningar av dessa boendes önskemål visade ingen eller mycket svag överensstämmelse.

Den enskildes egna preferenser bör, enligt ovan nämnda studier, ges prioritet vid valet av boendelösning. För planeringsändamål finns det anledning att på gruppnivå ha kunskap om vanliga preferenser, eftersom data talar för att personalens bedömning ofta inte överensstämmer med brukarnas.

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom det saknas studier och några kostnadsberäkningar inte har genomförts.

Referenser

  1. Chilvers, R, Macdonald, GM, Hayes, AA. Supported housing for people with severe mental disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2006; (4):CD000453.
  2. Kyle, T, Dunn, JR. Effects of housing circumstances on health, quality of life and healthcare use for people with severe mental illness: a review. Health Soc Care Community. 2008; 16(1):1-15.
  3. Dickey, B, Gonzalez, O, Latimer, E, Powers, K, Schutt, R, Goldfinger, S. Use of mental health services by formerly homeless adults residing in group and independent housing. Psychiatr Serv. 1996; 47(2):152-8.
  4. Nyström, M. Vilka önskemål har psykiskt funktionshindrade människor? Vård i Norden. 23. 2003:10-5
  5. Fakhoury, WK, Priebe, S, Quraishi, M. Goals of new long-stay patients in supported housing: a UK study. Int J Soc Psychiatry. 2005; 51(1):45-54.

 

Kontakt