Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som inte har en önskan om eller motivation till arbete och som riskerar att bli isolerade

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som inte har en önskan om eller motivation till arbete och som riskerar att bli isolerade
  • Åtgärd: Sysselsättning, dagliga aktivitet utanför hemmet som är anpassad för personer med schizofreni med individuell målsättning och uppföljning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Socialtjänsten bör

  • erbjuda dagliga aktiviteter med individuell målsättning och uppföljning och som är anpassade för personer med schizofreni (prioritet 3).

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är konsekvenserna av en utebliven åtgärd och att det saknas alternativa åtgärder med visad evidens för effekt vid detta tillstånd.

Kommentar

Rekommendationen gäller för personer med psykisk funktionsnedsättning som har beviljats sysselsättning enligt socialtjänstlagen, och där det finns behov av att erbjuda specifika åtgärder (dagliga aktiviteter) för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Personen riskerar minskad samhörighet och att bli isolerad vid utebliven åtgärd.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som riskerar att bli isolerade, är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att avgöra effekterna av sysselsättning och skillnaderna i effekt mellan olika former av sysselsättning.

Det finns en Cochrane-översikt [1], uppdaterad till och med november 2006, där författarna efter att ha identifierat fler än 300 studier inte fann något enda som bedömdes relevant för inkludering i översikten. Sökningar inom ramen för detta riktlinjearbete, liksom kontakter med ledande forskare i landet [2], har inte heller resulterat i några resultat som kan ligga till grund för ett uttalande om effekterna av åtgärden. Litteraturen på området dagsjukvård eller dagavdelningar som alternativ till inläggning i heldygnsvård är däremot omfattande, men den berör effekter och frågeställningar som är irrelevanta för detta tillstånds och åtgärdspar.

Det finns svensk forskning som befattar sig med dagcentralsverksamheter för personer med schizofreni eller liknande tillstånd, men denna forskning inbegriper (ännu) inte effektfrågor. De effekter av insatsen som kan undersökas är de sedvanliga – livskvalitet, upplevelse av meningsfullhet, trivsel, benägenhet att bli kvar på dagcentralen (om man önskar detta), inläggningar, hälsa och symtom samt socialt nätverk. Personernas upplevelse av verksamheten och vistelsen där bör ses som ett primärt utfallsmått, vilket framgår av (det lagfästa) begreppet ”meningsfull sysselsättning”.

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Ej bedömbar. Ett vetenskapligt underlag för effekterna av åtgärden saknas.

Referenser

  1. Catty, JS, Bunstead, Z, Burns, T, Comas, A. Day centres for severe mental illness. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (1):CD001710.
  2. Pers medd. Mona Eklund, pia, Lunds universitet/Malmö högskola, 2009-01-16

 

Kontakt