Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och har en önskan om och motivation till arbete

  • Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och har en önskan om och motivation till arbete med lön
  • Åtgärd: Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan

  • i undantagsfall erbjuda personer med schizofreni som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett arbete med lön, arbetsförberedande träningsmodeller (prioritet 10).

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det finns en alternativ åtgärd vid samma tillstånd med större patientnytta och en hög evidens för effekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser vid utebliven åtgärd: Risk för tilltagande social marginalisering och ekonomiskt beroende, sämre självkänsla, lägre livskvalitet, återfall i sjukdom och kvarstående besvärande symtomatologi.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och har en önskan om och motivation till arbete är arbetsinriktade träningsmodeller, i jämförelser med IPS-modellen,

  • mindre effektiva med avseende på att skaffa personen ett arbete på den öppna arbetsmarknaden och hjälpa personen att stanna kvar i arbete (evidensstyrka 1)
  • inte bättre än sedvanlig behandling (evidensstyrka 1).

Underlaget för en bedömning av effekter och evidens för arbetsförberedande träningsmodeller utgörs av tre metaanalyser [1-3]. Översikten av Crowther med flera [1] är en Cochrane-översikt som totalt omfattar elva RCT-studier med sammanlagt 1 864 deltagare. Metaanalysen av Twamley med flera [2] omfattar också elva RCT-studier, med sammanlagt 1 617 deltagare. Den senaste metaanalysen av Bond med flera [3] omfattar elva studier med 1 704 deltagare.

Översikten av Crowthers med flera visar att arbetsförberedande träningsmodeller är mindre effektivt än SE enligt IPS-modellen när det gäller antal personer i arbete på den öppna arbetsmarknaden. Vid uppföljningar efter 4, 6, 9, 12 och 18 månader var fler av dem som har erhållit SE enligt IPS-modellen i sådant arbete. Vid 12 månader var 34 procent jämfört med 12 procent i arbete (relativ risk 0,76; konfidensintervall 0,64 till 0,89; NNT 4,5). Personer i IPS-modellen hade också fler arbetstimmar per månad och högre arbetsinkomst. Enligt denna metaanalys är inte arbetsförberedande träningsmodeller effektivare än sedvanlig behandling när det gäller arbete på den öppna arbetsmarknaden vid 12 till 24 månaders uppföljningar (sammanlagt N = 1 204).

Metaanalysen av Twamley med flera visar liknande resultat. I fem studier som jämförde SE enligt IPS-modellen med arbetsinriktad träning hade 51 procent jämfört med 18 procent arbete någon gång under uppföljningsperioderna (12 till 24 månader), med den genomsnittliga effektstorleken 0,79. Deltagare som erhöll arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen hade cirka fyra gånger så stor sannolikhet att erhålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden (oddskvot 4,14; konfidensintervall 1,73 till 9,93).

Den senaste metaanalysen av Bond med flera [3] omfattar de elva RCT-studier där program med hög grad av trohet mot IPS-modellen har jämförts med arbetsförberedande träning. Denna metaanalys visar att 61 procent av dem som fick IPS hade någon gång under uppföljningstiden ett arbete på den öppna arbetsmarknaden jämfört med 23 procent av de som erhöll arbetsförberedande träningsåtgärder (effektstorlek 0,83), och 43,6 procent jämfört med 14,2 procent arbetade mer än 20 timmar per vecka (effektstorlek 0,67).

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller bedöms inte vara kostnadseffektiv, varken i jämförelse med IPS-modellen eller med ingen arbetslivsinriktad rehabilitering (skattad).

Referenser

  1. Crowther, R, Marshall, M, Bond, G, Huxley, P. Vocational rehabilitation for people with severe mental illness. Cochrane Database Syst Rev. 2001; (2):CD003080.
  2. Twamley, EW, Jeste, DV, Lehman, AF. Vocational rehabilitation in schizophrenia and other psychotic disorders: a literature review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Nerv Ment Dis. 2003; 191(8):515-23.
  3. Bond, GR, Drake, RE, Becker, DR. An update on randomized controlled trials of evidence-based supported employment. Psychiatr Rehabil J. 2008; 31(4):280-90.

 

Kontakt