Personer med psykos som inte är i kontakt med vård och stödsystemet

  • Tillstånd: Personer med psykos som inte är i kontakt med vård och stödsystemet
  • Åtgärd: Information till allmänheten och nyckelpersoner inom skola, primärvård etcetera och samtidig tillgång till lättillgänglig psykiatrisk bedömning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har låg evidens för effekt.

Kommentar

Åtgärdens innehåll är inte tydligt definierat.

Hur allvarligt är tillståndet?

Konsekvenser av en utebliven åtgärd: Att inte ha kontakt med vården kan påverka personens sjukdomsförlopp och sociala liv negativt.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För personer med psykos utan kontakt med vård- och stödsystemet tycks åtgärder i form av information till allmänheten och till nyckelpersoner och samtidig tillgång till lättillgänglig psykiatrisk bedömning underlätta tidig upptäckt av insjuknande i psykossjukdom och förkorta tiden mellan insjuknande och behandling samt påverka symtomatologin (visst vetenskapligt underlag).

Bedömningen av evidensstyrka grundar sig på kohort- och kvasiexperimentella studier. Frågeställningens natur medför att säkert utslagsgivande studiedesigner är svårapplicerade. Det finns ingen systematisk översikt på detta område. En kvasiexperimentell studie från Norge (TIPS) jämförde ett upptagningsområde där massiva informationsåtgärder till nyckelgrupper och mer allmänt till lokalsamhället hade genomförts samt ett lättillgängligt specialteam hade införts, med upptagningsområden där inga särskilda åtgärder hade gjorts [1]. Mediantiden för DUP i insatsområdet var vid uppföljningsperiodens start 5 veckor, och i kontrollområdena 16 veckor. Vid en tvåårsuppföljning fann man att patienterna från insatsområdet hade färre negativa psykossymtom (till exempel undandragenhet och passivitet) i jämförelse med patienter från kontrollområdena, vilket dock var fallet redan vid den initiala kontakten [2]. Detta fynd ovan baseras på 231 (av totalt 281) förstaepisodpatienter (konsekutivt hopsamlade under fyra år) med psykos som kom till behandling för första gången och som följdes upp under två år. De kom från en sektor med respektive en sektor utan information och ett lättillgängligt specialteam.

I TIPS-studien fann man en median-DUP-tid som blev 21,5 veckor kortare i insatsområdet. När sedan informationskampanjen var avslutad förlängdes DUP-tiden hos de nya patienterna från detta detta område [3-4].

Vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom det saknas studier och några kostnadsberäkningar inte har genomförts.

Referenser

  1. Larsen, TK, Melle, I, Auestad, B, Friis, S, Haahr, U, Johannessen, JO, et al. Early detection of first-episode psychosis: the effect on 1-year outcome. Schizophr Bull. 2006; 32(4):758-64.
  2. Melle, I, Larsen, TK, Haahr, U, Friis, S, Johannesen, JO, Opjordsmoen, S, et al. Prevention of negative symptom psychopathologies in first-episode schizophrenia: two-year effects of reducing the duration of untreated psychosis. Arch Gen Psychiatry. 2008; 65(6):634-40.
  3. Larsen, TK, McGlashan, TH, Johannessen, JO, Friis, S, Guldberg, C, Haahr, U, et al. Shortened duration of untreated first episode of psychosis: changes in patient characteristics at treatment. Am J Psychiatry. 2001; 158(11):1917-9.
  4. Joa, I, Johannessen, JO, Auestad, B, Friis, S, McGlashan, T, Melle, I, et al. The key to reducing duration of untreated first psychosis: information campaigns. Schizophr Bull. 2008; 34(3):466-72.

 

Kontakt