Varför vi tar fram nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer fokuserar på områden eller sociala insatser (åtgärder) och medicinska åtgärder där behovet av vägledning är som störst för beslutsfattare, socialtjänstpersonal och tand-, hälso- och sjukvårdspersonal.

Det kan exempelvis vara områden där kunskapsläget är osäkert, där förhållandet mellan kostnader och nytta är osäkert, eller där omotiverade praxisskillnader finns. Ett annat skäl är att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik. En nationell riktlinje ska fokusera på de frågeställningar där behovet av vägledning är störst och är inte tänkta att täcka in alla frågeställningar inom ett område. En nationell riktlinje är inte ett vårdprogram, men kan vara ett stöd när exempelvis landstingen skapar vårdprogram eller när kommuner och landsting tar fram gemensamma planer inom ett riktlinjeområde.

Beslut om vilka riktlinjer som tas fram fattas av Socialstyrelsen. Ibland kan det även komma ett direkt uppdrag från regeringen, till Socialstyrelsen, att ta fram nationella riktlinjer för ett visst område.

Varför vi tar fram nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Regeringen beslutade 2008 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för psykosociala insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Regeringen bedömer att omfattningen av behandlingar och metoder som är kunskapsbaserade behöver öka.

Vård- och omsorgsinsatser till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ser olika ut över landet och det finns därför ett behov av att lyfta fram kunskapsbaserade behandlingar och metoder i form av nationella riktlinjer. Riktlinjerna förväntas stimulera användningen av psykosociala insatser med god evidens. Riktlinjearbetet bedöms också kunna stimulera samverkan mellan kommuner och landsting och skapa förutsättningar för en gemensam kunskapsbas.

Kontakt