Boende och åtgärder i form av anpassat stöd

Hemlöshet har en rad negativa konsekvenser för personer med schizofreni och förhindrar delaktighet i ett flertal livsområden. Hemlösa personer har en ökad risk för inläggning på psykiatrisk vårdavdelning och svårare att fullfölja behandlingsprogram, vilket även påverkar den fysiska hälsan.

Eget boende och långsiktiga boendelösningar

Att ha en bostad är en grundläggande rättighet. I SoL anges att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. I lagen anges också att socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt medverka i samhällsplaneringen. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Ett eget boende ger en större möjlighet att leva ett självständigt och värdigt liv. Med ett eget boende avses inte härbärgen eller liknande där syftet är att ge tak över huvudet. I stället avses tillgång till en ordinarie fullvärdig bostad. För den som inte själv kan skaffa ett sådant boende på den öppna marknaden kan socialtjänsten lämna bistånd genom att teckna kontraktet åt den enskilde, ett så kallat socialt kontrakt.

Bostad först (Housing first)

Bostad först-modellens utgångspunkt är att nå och erbjuda hemlösa personer med psykisk sjukdom (ofta med samsjuklighet i form av beroende eller missbruk) en långsiktig boendelösning. Modellen innebär att personen uppmuntras att själv definiera sina behov och mål. Personen erbjuds sedan, om denne så önskar, omedelbart ett eget boende. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått psykiatrisk behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet.

I tillägg till det egna boendet erbjuds behandling och stöd via det till verksamheten anslutna ACT-teamet. Även om boendeerbjudandet hör samman med den integrerade behandlingen med ACT-teamet, kan personen tacka ja till lägenheten, men tacka nej till behandling. Tryggheten i boendet hålls alltså strikt isär från alla former av behandling. Motivationsarbetet är dock en mycket viktig del i det behovsanpassade integrerade sociala stöd som ska omgärda personen.

Trappstegsmodellen

Trappstegsmodellen syftar till att avhjälpa hemlöshet (på sikt). Modellens första steg är att nå den hemlösa personen via uppsökande verksamhet och motivera henne eller honom att acceptera en remiss till ett lågtröskelboende av karaktären härbärge eller annat övergångsboende. I början är boendet högst temporärt och från härbärget tar man sig uppåt via inackorderingshem, träningslägenhet och sociala kontrakt till en egen bostad

Man kan komma in i trappan på olika nivåer efter individuella förutsättningar. Vägen genom trappan kan också se ut på olika sätt och man kan tvingas ta ett eller flera steg tillbaka. Personens kliniska tillstånd och grad av följsamhet kopplas till boendet inom denna modell – vid försämring eller återfall i missbruk kan personen flyttas till en boendelösning med högre grad av tillsyn och bemanning.

Rekommendationer om boende och åtgärder i form av anpassat stöd
Socialtjänsten bör

Socialtjänsten kan i undantagsfall

Specifikt anpassat stöd i ordinärt boende

Åtgärder som ger stöd i boendet är kvantitativt mycket omfattande inom det sociala stödsystemet. Merparten av socialtjänstens åtgärder på boendeområdet för personer med schizofreni är av karaktären att finna en passande boendeform eller stödform åt personer som inte är hemlösa. Att personer saknar adekvat permanent bostad (utan exempelvis vistas på HVB-hem) är en vanlig problemställning för socialtjänsten. För att kunna uppnå stabilitet i boendet behövs olika boendeformer och stöd i ordinärt boende för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.

Stöd i ordinärt boende kan för målgruppen innebära en rad olika åtgärder, från mer hemtjänstliknande service som fokuserar på hjälp med bostadens skötsel och personens dagliga liv, till case management-liknande åtgärder (det vill säga samordning av stöd). Intensiteten, liksom regelbundenheten, i stödet varierar starkt.

Bostad med särskild service med specifikt anpassat stöd

Bostad med särskild service är inte tydligt definierad, och åtgärden kan utformas på olika sätt. I Sverige handlar ofta åtgärden om att erbjuda en bostad i ett hus där flera personer med särskilda behov bor. Det är vanligt att personalen bemannar boendet hela, eller delar av, dygnet. De boende har tillgång till gemensamma ytor, exempelvis en ”personallägenhet” dit de kan söka sig för sällskap och stöd, och har eventuellt gemensamma måltider eller andra aktiviteter.

Rekommendation för personer med schizofreni som beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen
Socialtjänsten bör

Rekommendation för personer med schizofreni som beviljats särskilt boende eller bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialtjänsten bör