Person med lungcancer med behov av uppföljning efter initial behandling

  • Tillstånd: Person med lungcancer med behov av uppföljning efter initial behandling
  • Åtgärd: Uppföljning inriktad på symtomlindring och lindring av psykosociala problem

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad men en liten patientnytta.

Kommentar

Tillståndet innebär en försämrad livskvalitet. Åtgärden är viktig på grund av tillståndets stora svårighetsgrad, men har en liten patientnytta vilket gör att rekommendationen blir medelhög.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär en försämrad livskvalitet.

Åtgärden är uppföljning inriktad på symtomlindring och lindring av psykosociala problem för person med lungcancer som avslutat schemalagd behandling. Här redovisas studier om uppföljningsmodeller med inriktning på symtomlindring eller lindring av psykosociala problem.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen identifierade tre systematiska översikter [1-3] och tre randomiserade kontrollerade studier [4-6].

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För person med lungcancer med behov av uppföljning efter initial behandling med kemoterapi eller radioterapi har uppföljning med inriktning på symtomlindring och lindring av psykosociala problem följande effekter:
    • Åtgärd av specialistsjuksköterska för att minska smärta genom en egenvårdsintervention hade effekt på smärta efter 6 veckor (måttlig evidensstyrka).
    • Sjuksköterskemottagning för att hjälpa patienterna att hantera andnöd efter ett strukturerat program hade effekt på andnöd (måttlig evidensstyrka).
    • Sjuksköterskeuppföljning efter strukturerat program gav effekt i form av minskat symtomobehag; patienter med antingen multidisciplinärt team eller specialistsjuksköterska upplevde bättre hälsa och försämrades inte i symtomupplevelse (måttlig evidensstyrka).
    • Patienter med strukturerad symtombedömning upplevde mindre symtomobehag än patienter i kontrollgrupp (måttlig evidensstyrka).
    • Vid åtgärd med strukturerad uppföljning av specialistsjuksköterska med besök på klinik och med telefonuppföljning, upplevde patienterna minskad depression (måttlig evidensstyrka).
    • Psykosociala åtgärder i form av psykoterapi eller stödgrupper, enskilt eller i grupp, har ingen effekt på överlevnad (hög evidensstyrka).

En randomiserad kontrollerad studie har gjorts vilken testade en egenvårdsintervention för att lindra smärta hos patienter med cancer, varav 10–15 procent med lungcancer. Interventionen bestod i ett strukturerat program med tre hembesök av specialistsjuksköterska och tre telefonkontakter under en sexveckorsperiod [7], vilket gav en signifikant minskning av smärtintensitet efter 6 veckor [4].

En systematisk översikt över olika sätt att organisera vården för smärtpa-tienter visar på olika modeller. En första modell syftar till att applicera standard och riktlinjer för smärtbehandling, så kallad institutionaliseringsmodell. En andra modell fokuserar på vårdplanering med smärtbedömning och behandling, men betonar också ett interdisciplinärt förhållningssätt och kontinuitet i vården (engelska clinical pathway). Den tredje modellen är en modell med konsulter med speciell kompetens och med ett interdisciplinärt förhållningssätt enligt riktlinjer; och det viktigaste verkar vara att koordinera vården [8]. Positiva effekter för patienterna har beskrivits i alla modellerna, såsom smärtlindring, patienttillfredsställelse, att smärtskattningsinstrument används och att smärtbedömningar utförs enligt bestämmelse.

Symtomlindring med multimodal modell har prövats i en randomiserad kontrollerad studie [5], där en modell, där sjuksköterska gav råd om sym-tomlindring, jämfördes med en modell där en automatisk telefonsvarare gav standardsvar på patientens symtom. Även om symtomen minskade i båda grupperna visade analyserna att lungcancerpatienter hade svårare symtomutveckling över tid och avslutade tidigare om de var i gruppen som hade kontakt med automatisk telefonsvarare.

En systematisk översikt över icke-invasiva åtgärder för att förbättra välbefinnande och livskvalitet hos patienter med lungcancer [1] har identifierats. En åtgärd som var effektiv för att förbättra välbefinnande och livskvalitet var strukturerad omvårdnadsintervention för att hantera andnöd (två studier) [9-10]. Båda studierna visar att interventionen hade effekt på andnöd. Ytterligare effekter som återges i översikten är:

  • tre studier med ett strukturerat omvårdnadsprogram för att förbättra psykosocialt välbefinnande, livskvalitet, symtomlindring och patienttillfredsställelse,
  • en jämförelse mellan sjuksköterskeuppföljning och sedvanlig uppföljning där patienter som fick sjuksköterskeuppföljning hade lägre symtomobehag.
  • en studie med psykoterapi som förbättrade livskvalitet,
  • en studie om fysisk träning som gav interventionsgruppen ökad styrka jämfört med kontrollgruppen och
  • en studie om reflexologi, det vill säga zonterapi, vilket minskade ångest.

En randomiserad kontrollerad studie jämför en 18 veckors intervention med strukturerat innehåll med specialistsjuksköterska med särskild utbildning för interventionen med sedvanlig behandling utifrån effekten på psykosociala problem. Interventionen bestod av fem besök som patienten gjorde på klinik och fyra telefonsamtal under 18 veckor. Innehållet i kontakterna berörde symtombedömning och åtgärder, information om sjukdomen och behandlingen, emotionellt stöd och rådgivning (counseling) och koordination av resurser. Interventionen startade inom 56 dagar efter att kemoterapi hade startats. Ett särskilt utvecklat datorprogram som sjuksköterskan hade på en laptop möjliggjorde att kvantifiera patienternas symtomskattningar.

En metaanalys undersöker om psykosociala åtgärder förbättrar överlevnad och visar ingen skillnad i överlevnad mellan dem som får psykosocial åtgärd och dem som inte får [2]. De psykosociala åtgärderna var gruppterapi (sex studier) eller individuell terapi (två studier) som varade under sjukhusvistelse eller från 6 veckor upp till ett år.

En systematisk översikt undersökte sjukvårdspersonalens möjlighet att identifiera patienters psykosociala problem, om det går att screena för sådana problem och om kommunikation om psykosociala problem genom att använda livskvalitetsinformation [3]. Översikten visar att läkare och annan personal oftast inte kunde identifiera patienters psykosociala problem. Den visade även att användning av psykosocial checklista inte var så vanlig, och att patienter och läkare, genom mätning av livskvalitet, kunde kommunicera bättre om det som patienten såg som problem.

En översikt över psykosociala åtgärder till patienter som överlevt cancer visade att psykosociala åtgärder spänner över ett brett fält och många åtgärder innehåller flera komponenter, såsom undervisning, träning i olika copingstrategier, avslappning med mera [11]. De flesta åtgärder har getts till patienter i ett tidigt skede av sjukdomen. Översikten fann också att åtgärderna ger motsägande resultat, men att större effekt ses i studier som inkluderar patienter med svårare problem.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Biverkningar eller oönskade effekter finns inte redovisade.

Kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter underlag för kostnadseffektivitet.

Referenser

  1. Sola, I, Thompson, E, Subirana, M, Lopez, C, Pascual, A. Non-invasive interventions for improving well-being and quality of life in patients with lung cancer. Cochrane Database Syst Rev. 2004; (4):CD004282.
  2. Chow, E, Tsao, MN, Harth, T. Does psychosocial intervention improve survival in cancer: a meta-analysis (Provisional record). Palliat Med. 2004; 18(1):25–31.
  3. Kruijver, IP, Garssen, B, Visser, AP, Kuiper, AJ. Signalising psychosocial problems in cancer care: the structural use of a short psychosocial checklist during medical or nursing visits (Provisional record). Patient Educ Couns. 2006; 62(2):163–77.
  4. Miaskowski, C, Dodd, M, West, C, Schumacher, K, Paul, SM, Tripathy, D, et al. Randomized clinical trial of the effectiveness of a self-care intervention to improve cancer pain management. J Clin Oncol. 2004; 22(9):1713–20.
  5. Sikorskii, A, Given, CW, Given, B, Jeon, S, Decker, V, Decker, D, et al. Symptom management for cancer patients: a trial comparing two multimodal interventions. J Pain Symptom Manage. 2007; 34(3):253–64.
  6. Rawl, SM, Given, BA, Given, CW, Champion, VL, Kozachik, SL, Barton, D, et al. Intervention to improve psychological functioning for newly diagnosed patients with cancer. Oncol Nurs Forum. 2002; 29(6):967–75.
  7. West, CM, Dodd, MJ, Paul, SM, Schumacher, K, Tripathy, D, Koo, P, et al. The PRO-SELF ©: Pain Control Program – an effective approach for cancer pain management. Oncol Nurs Forum. 2003; 30(1):65–73.
  8. Brink-Huis, A, van Achterberg, T, Schoonhoven, L. Pain management: a review of organisation models with integrated processes for the management of pain in adult cancer patients. J Clin Nurs. 2008; 17(15):1986–2000.
  9. Corner, J, Plant, H, A'Hern, R, Bailey, C. Non-pharmacological intervention for breathlessness in lung cancer. Palliat Med. 1996; 10(4):299–305.
  10. Bredin, M, Corner, J, Krishnasamy, M, Plant, H, Bailey, C, A'Hern, R. Multicentre randomised controlled trial of nursing intervention for breathlessness in patients with lung cancer. BMJ (Clinical research ed). 1999; 318(7188):901–4.
  11. Stanton, AL. Psychosocial concerns and interventions for cancer survivors. J Clin Oncol. 2006; 24(32):5132–7.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Mina Abbasi
075-247 35 35