Lungcancer och högt andningshinder i form av tumörorsakad kompression av centrala bronker

  • Tillstånd: Lungcancer och högt andningshinder i form av tumörorsakad kompression av centrala bronker
  • Åtgärd: Stent

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är tillståndets mycket stora svårighetsgrad och att åtgärden ger en stor till mycket stor patientnytta.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär en mycket stor risk för förtida död.

Högt andningshinder, det vill säga hinder i trakea, huvudbronker eller intermediärbronk, kan bero på tumör inuti trakea eller bronker, på tumör som komprimerar luftvägarna utifrån eller en kombination av dessa. Ett högt andningshinder kan orsaka mycket plågsamma symtom såsom svår andnöd, orsaka infektioner bakom förträngningen och kan vara livshotande. Om hindret beror på tryck utifrån, kombination av endobronkiell tumör och kompression eller intrabronkiell tumör med broskdestruktion kan en stent i andningsvägarna sättas in, via rakt eller flexibelt bronkoskop för att hålla dem öppna. Annan snabbt verkande effektiv terapi saknas. Om kompressionen är måttlig, symtomen inte uttalade och patienten obehandlad är kemoterapi vid småcellig lungcancer och strålbehandling vid icke småcellig lungcancer oftast förstahandsåtgärder. Indikationen för stent ökar med mer dramatiska symtom som kräver omedelbar insats eller om patienten tidigare erhållit radioterapi eller vid småcellig lungcancer bedöms refraktär mot ytterligare kemoterapi.

Vilka studier ingår i granskningen?

Behandling med stent är beskrivet i kohortstudier av varierande storlek [1-5]. Randomiserade kontrollerade studier saknas helt liksom jämförande studier mellan olika stenttyper och alternativa behandlingsmetoder.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid lungcancer och högt andningshinder i form av tumörorsakad kompression av centrala bronker har stent
    • symtomlindrande effekt hos 82–100 procent (måttlig evidensstyrka)
    • biverkning i form av migration av stenten hos 5–8 procent (mycket låg till låg evidensstyrka)
    • biverkning i form av sekretstagnation hos 10–30 procent (mycket låg till låg evidensstyrka).

Behandling med stent ger en god och snabb symtomlindring i mer än 80 procent av fallen [1, 3, 5]. Behandlingen ger en nästan omedelbar symtomlindrande effekt, vilket är mycket viktigt vid detta plågsamma tillstånd. Beroende på personens allmäntillstånd kan hälso- och sjukvården vidta lämpliga antitumorala åtgärder. Signifikanta förbättringar av lungfunktionen (VC, FEV1, PEF) rapporteras i två studier [1, 5]. Medianöverlevnaden efter insättande av stent var i den ena studien 3 månader och ettårsöverlevnaden 25 procent [1]. I den andra studien var medianöverlevnaden cirka 5 månader [5]. I Cavalieres studie var medianöverlevnaden för personer som fick stent 108 dagar [2].

Saknas någon information i studierna?

Tillförlitliga data om komplikationer kräver noggrann uppföljning. I studier [2-4] utan systematisk uppföljning finns sannolikt underrapportering, och de data som redovisas där bör uppfattas som mindre tillförlitliga än data från studier där rebronkoskopier utförts med förutbestämda intervall.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Beskrivna biverkningar är stentmigration, sekretproblematik och infektioner. Även inväxt och överväxt av tumör förekommer. I den studie [5] som bäst och mest systematiskt kontrollerat personerna (med rebronkoskopi en gång i månaden) efter nedläggning av stent sågs migration hos 8 procent, sekretstagnation hos 31 procent och granulombildning hos 22 procent.

Kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter underlag för kostnadseffektivitet.

Referenser

  1. Miyazawa, T, Yamakido, M, Ikeda, S, Furukawa, K, Takiguchi, Y, Tada, H, et al. Implantation of ultraflex nitinol stents in malignant tracheobronchial stenoses. Chest. 2000; 118(4):959–65.
  2. Cavaliere, S, Venuta, F, Foccoli, P, Toninelli, C, La Face, B. Endoscopic treatment of malignant airway obstructions in 2,008 patients. Chest. 1996; 110(6):1536–42.
  3. Wood, DE, Liu, Y-H, Vallières, E, Karmy-Jones, R, Mulligan, MS. Airway stenting for malignant and benign tracheobronchial stenosis. Ann Thorac Surg. 2003; 76(1):167–74.
  4. Dumon, J-F, Cavaliere, S, Diaz-Jimenez, JP, Vergnon, J-M, Venuta, F, Dumon, M-C, et al. Seven-Year Experience with the Dumon Prosthesis. [Article]. Journal of Bronchology. 1996; 3(1):6–10.
  5. Miyazawa, T, Miyazu, Y, Iwamoto, Y, Ishida, A, Kanoh, K, Sumiyoshi, H, et al. Stenting at the flow-limiting segment in tracheobronchial stenosis due to lung cancer. Am J Respir Crit Care Med. 2004; 169(10):1096–102.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Mina Abbasi
075-247 35 35